Dagens bibliotekslänk: IFLAs uppdaterade trendrapport

Lagom till nyåret har den internationella biblioteksfederationen IFLA uppdaterat sin trendrapport.

Uppdateringen lyfter enligt IFLA fram 20 olika trender – några kompletterande, andra motsägelsefulla – som internationella biblioteksledare menar kommer att prägla deras yrkesliv de tio närmaste åren. Enligt mitt förmenande visar trenderna både på hot och möjligheter, några präglas av önsketänkande:

• Tuffa tider framför oss – en långsam återhämtning från covid19 kommer att sätta press på alla former av offentliga utgifter, vilket kräver att biblioteken intensifierar sitt påverkansarbete.

• Virtuellt är här för att stanna – folk fortsätter att föredra att få åtkomst till bibliotekstjänster på distans, vilket för med sig ett ifrågasättande av värdet av lokaler och service i fysisk form.

• De fysiska utrymmenas comeback – folk återupptäcker värdet av platser som erbjuder möjligheter till meningsfulla utbyten och diskussioner.

• Framväxten av mjuka färdigheter – i en tid av snabb utveckling inom tekniken blir det mer och mer viktigt för att bibliotekarier ska kunna förnya sig och anpassa sig till oförutsägbara situationer

• Mångfald tas på allvar- en växande medvetenhet om existensen och effekterna av diskriminering leder till en radikal förändring av bibliotekens samlingar, tjänster och arbetssätt.

• Räkna med miljön – klimatförändringarna medför nya hot mot biblioteken och de samhällen de betjänar och tvingar fram en radikal anpassning för att undvika katastrofer.

• En rörlig befolkning – med människor som blir allt mer nomadiska blir konceptet med ett ”lokalt” bibliotek mindre relevant, och behovet av att tillhandahålla sammanslagna tjänster över gränserna ökar.

• Den otåliga användaren – Biblioteksanvändare, särskilt från yngre generationer, förväntar sig främst modern teknik och moderna tjänster, och riskerar att vända sig bort från biblioteken om de kan inte hitta dem där.

• En analog motreaktion – en ny generation, traumatiserad av stressen från ständig uppkoppling på sociala medier, återupptäcker fysiska resurser – inklusive böcker – som en flykt.

• Skalan spelar roll – kostnaden för att tillhandahålla kompletta och moderna tjänster gör att det bara är möjligt för större institutioner att göra det, vilket innebär att mindre institutioner lämnas efter.

• Datadominans – ny användning och tillämpning av data förändrar våra ekonomiska och sociala liv dramatiskt, vilket gör det mer och mer viktigt för människor att bli datakompetenta för att klara sig.

• Transformerad informationssökning – artificiell intelligens revolutionerar sättet på vilket vi hittar information, vilket gör det möjligt att ge fler och mer exakta resultat för användarna.

• Kapplöpning till ytterligheterna – den politiska debatten blir mer polariserad, vilket gör den svårare att hitta konsensus i både politik och samhälle, vilket undergräver argumenten för gemensamma institutioner.

• Livslångt lärande – fler människor förväntas omskola sig under hela sitt liv. Biblioteken intensifierar sina lärandeaktiviteter som svar.

• En enda, global samling – med digitalisering av resurser och möjligheter att arbeta institutionsöverskridande är det inte längre så relevant att prata om lokala samlingar, utan snarare tillgång till universella resurser.

• Privatiseringen av kunskap – användningen av tekniska verktyg, liksom långsam förändring av upphovsrätt, innebär att det är möjligt för privata aktörer att begränsa och kontrollera information, till och med på en finfördelad nivå, vilket kräver tillstånd och betalningar.

• Kvalifikationer spelar roll – i takt med att komplexiteten i informationsmiljön ökar, ökar också möjligheten för de biblioteksanställda att dra nytta av en hög utbildningsnivå.

• Informationskompetens erkänns – regeringar och andra inser till fullo vikten av informationskompetens som ett långsiktigt svar på uppkomsten av desinformation.

• ”Öppen” väcker frågor om bibliotekens unika försäljningsargument – med en växande andel vetenskaplig information fritt tillgänglig tvingas biblioteken anpassa sin roll eller förlora sitt unika försäljningsargument och sin relevans.

• Ojämlikheterna fördjupas – med teknik som skapar nya möjligheter för dem som har tillgång till den, växer klyftan mellan dem som har och de som saknar åtkomst, vilket riskerar att inskränka möjligheten till deltagande för stora delar av befolkningen om inte åtgärder vidtas.