Om läsningens aktuella tillstånd i Sverige

Svenska Förläggareföreningen har låtit litteratursociologerna Anna Nordlund och Johan Svedjedal analysera svenskarnas läsvanor för att ta ett samlat grepp på utvecklingslinjerna de senaste decennierna. Fram träder bilden av en läskultur i Sverige som är på en gång stark och tynande. Ladda ner rapporten Läsandets årsringar.

Huvudresultat i  rapporten (lite redigerat av mig):

  • Läsningen har minskat med ungefär en tiondel inom hela befolkningen under det senaste kvartsseklet. Särskilt märkbar är minskningen hos barn och ungdomar, högutbildade vuxna, flickor och kvinnor. Minskningen av har skett trots ökande utbildningsnivå i befolkningen och trots ett ökat utbud av antal titlar i bokutgivningen.
  • Under de senaste decennierna har bokmarknaden präglats av ökat genomslag för kriminallitteratur och ett starkt genomslag för nätbokhandeln.
  • Övergången från tryckta böcker till e-böcker har hittills haft marginell betydelse för läskulturen. Den stora förändringen är den kraftiga tillväxten för den strömmade ljudboken. Cirka en tredjedel av läsningen sker nu genom lyssnande.
  • Svenska skolelevers läsvanor har förbättrats under senare år. Bakom ligger troligen reformer inom lärarutbildningarna, förtydligade styrdokument och fortbildningsinsatser inom skolan, möjligen också en ökad utgivning av lättlästa böcker samt läsfrämjande insatser i olika former riktade till barn och unga.
  • Svenska elever visar ett mindre intresse för frivillig läsning än elever i andra länder. Andelen föräldrar som ägnar sig åt läsaktiviteter med barnen är lägre i Sverige än i andra länder. Föräldrars högläsning för sina barn har också minskat under de senaste decennierna, och män högläser i mindre utsträckning än kvinnor.
  • För barn och ungdomar har läsning fått hårdnande konkurrens från andra fritidsaktiviteter. Viktiga bland dem är digitala medier – med snabbast genomslag bland barn och unga – som har visat sig tränga ut djupläsning och inbjuda till en ytligare skumläsning.
  • Litteraturdidaktik och litteraturvetenskap saknas i biblioteksutbildningar på grundnivå.
  • Gemensam läsning och samtal om litteratur är eftersatt inom barnomsorg och skola i Sverige, och att litteraturundervisningen inte i tillräcklig grad ger eleverna metaperspektiv på skönlitteraturens möjligheter och sig själva som läsare av litteratur. Samtidigt är det viktigt att läsning inte enbart förknippas med skola och institutionaliserad omsorg. Läsfrämjande insatser i skola och omsorg kan också få positiva effekter på barns och ungas läsning i hemmen på fritiden, samtidigt som bemannade skolbib-liotek kan främja läsningen både i skolan och på fritiden.

En kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.