Semesterläsning 2: Regntunga skyar

Regntunga skyar är titeln på årets rapport från SOM-institutet. Rapporten innehåller trettio kapitel forskaranalyser, sprungna ur resultaten från 2019 års nationella SOM-undersökning. Analyserna visar hur opinion och vanor och utvecklats och förändrats på en uppsjö av olika områden, läsning, media, bibliotek  men också miljöfrågor och förtroendet för EU.

Digitiala böcker populära hos unga
Författare: Birgitta Wallin, Rachel Pierce och David Gunnarsson Lorentzen

  • Läsning av böcker som sker någon gång per år ligger  fortsatt ligger högt..
  • De som läser mest är högutbildade kvinnor som bor i en storstad.
  • Läsning av digitala böcker ökar med någon procentenhet.
  • Lyssning av ljudböcker har saktat in och ökar inte i samma utsträckning som tidigare år.
  • Det är de yngre (16–29 år) som läser digitala böcker.
  • Med stigande ålder minskar den digitala läsningen.
  • Biblioteken är populära för lån av böcker men vanligast är att tryckta böcker införskaffas via fysisk bokhandel eller lånas eller fås av familj eller vänner.
  • Digitala böcker införskaffas i första hand via prenumerationstjänster.

    Uppsprickande molnighet – nyanser av grått på bibliotek
    Författare: Carina Eriksson, Malin Ögland och David Gunnarsson Lorentzen

”Ifråga om besökare så besöker boende i glesbygd bibliotek mest sällan, och lågutbildade mindre än högutbildade. Bland biblioteksbesökare finns alla åldrar representerade, och yngre visar sig besöka bibliotek mer än vad äldre gör.”

”I diskussionerna i Bibliotekssverige hörs ibland uppfattningar om att unga väljer bort bibliotek, men det är inte
något som bekräftas av årets nationella SOM-undersökning. Denna omständighet betraktar vi som solsken. Ett konstant hotande lågtryck utgörs dock av det inflytande som låg utbildning har över biblioteksanvändning och biblioteksbesök. Hur blir bibliotek angelägna för personer med låg utbildning? De offentliga biblioteken har som uppgift att vara för alla (SFS 2013:801) vilket fortsatt blir en utmaning för bibliotek att förverkliga.” (Min kursiv och fetning)

  • yngre respondenter har ett större uppgivet förtroende för bibliotek än äldre
  • Bibliotekslagens uppdrag  till folkbiblioteken att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga kan vara så framgångsrikt att respondenterna från 50-årsåldern och uppåt inte upplever sig få tillräckligt utrymme på folkbibliotek vilket i så fall sjkulle kunna påverka förtroendet.
  • Det sjunkande förtroendet kan också vara ett uttryck hos en generation istället för ett uttryck hos dem som uppnår en viss ålder.
  • Högst andel av de som anger tilltro till biblioteken finns i storstadsregionerna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.