Om biblioteksplaner

Kate Visonj har i sin kandidatuppsats – Biblioteksplaner för effektivitet eller legitimitet? – undersökt tio kommuners biblioteksplaner ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Visonj har jämfört biblioteksplaner med respektive kommuns folkbiblioteks programblad för evenemang för att se om evenemangen används som medel för att nå målen i biblioteksplanen eller om biblioteksplanerna har andra funktioner än att användas som ett planeringsverktyg för effektivitet.

Följande kommuners biblioteksplaner analyserades: Gislaved, Gnosjö, Lindesberg, Nykvarn, Osby, Skurup, Strängnäs,, Ulricehamn, Upplands-Bro och Vindeln.

Från analys och diskussion

• den främsta funktionen biblioteksplanerna har är att vara legitimerande.
• biblioteken använder planen i mindre utsträckning som ett verktyg för effektivitet i verksamheten.
• inget av biblioteken använder sig av planen enbart som ett effektivt styrande planeringsverktyg.
• ”ganska snart framkom att de flesta biblioteksplaner inte alls utformades så som KB rekommenderar i sina riktlinjer”
• ”Att följa upp en plan med en annan plan, säger något om graden av planering i den första planen (biblioteksplanen). Men det säger även något mer, nämligen att om biblioteksplanen inte används som ett planeringsverktyg kan den användas till något annat.”
• ”…vissa planer har en antingen offensiv eller defensiv funktion. Skurup kan sägas ha en mycket offensiv plan, som i princip kräver mer resurser, medan Upplands-Bro med sina återkommande ”Fortsätta satsningarna” och ”Fortsätta utveckla”-formuleringar är av en mer bevarande och defensiv art.”
• ”Planering som ord framkommer inte, istället är det ord som vision, strategi, motto, mission och uppdrag som nämns. Själva planeringen tycks … snarare finnas i verksamhetsplaner, handlingsplaner, utvecklingsplaner och arbetsplaner.”