The Darling Library – revisited

Kommer ni ihåg den stundtals ganska infekterade debatten om Malmö stadsbibliotek för några år sen?  Även vi som befann på oss på avstånd påverkades när gamla vänner och bekanta hamnade mot varandra i ett biblioteksideologiskt skyttegravskrig. Det var vid tiden för debatten som jag hittade ett intressant och provocerande citat från Thomas Frey: ”Libraries are not about books. Infact they were never about books”.
(Först 2014 kom Rebecca Solnits bok ”Men explain things for med” men då var debatten över och Elsebeth Tank slutat)

Hur som helst: Anna Rosendahl och Jasmine Wilhelmsson har i en ny B/I-uppsats  Ska det vara böcker eller upplevelser på stadsbiblioteket? En diskursanalytisk studie kring debatten om The Darling Library- projektet på Malmö stadsbibliotek analyserat vem som framförde vilka åsikter och ur vilket perspektiv, under debatten om ”The Darling Library of the World” och Malmö Stadsbibliotek för några år sen.

De visar på att det fanns tre framträdande diskurser i denna debatt:

  • Den traditionella diskursen var negativ till de förändringar som The Darling Library-projektet skulle innebära. Böcker och litteratur sågsi denna diskurs som stadsbibliotekets kärnverksamhet. De förändringar som projektet skulle genomföra får stark kritik eftersom verksamheten och biblioteksledningen frångår bibliotekets traditionella roll och uppdrag enligt företrädarna för detta synsätt.
    Syftet med The Darling Library-projektet var att locka nya besökare till stadsbiblioteket. Dessa personer ses som icke-läsare och för att få dessa till biblioteket ska verksamheten erbjuda dem saker som upplevelser och kulturella mötesplatser. Detta uppfattades som negativt eftersom projektets försök att göra stadsbiblioteket modernt och följa tiden innebär att stadsbiblioteket tappar sin kärnverksamhet – böckerna.
    Enligt denna diskurs är bibliotek en unik institution i samhället, där fri tillgång till böcker och litteratur är det viktiga. Detta bör således vara bibliotekens huvudfokus även i framtiden enligt denna diskurs. Gallringarna var således av ondo. Föga förvånande är de mest högljudda författare(min anmärkning).
  • Framtidsdiskursen kännetecknas av en positiv syn på stadsbibliotekets roll som mötesplats. The Darling Library-projektet ses som något positivt. Det främsta argumentet i denna diskurs är att biblioteket behöver nå ut till fler och ska göra detta genom att arbeta mer med olika aktiviteter, skapa bättre möjligheter till lek för barn med mera. Böckerna får i denna diskurs en tillbakadragen roll och synen på bokgallringen ses här som en motiverad åtgärd.
    Denna diskurs utmärker sig genom att kulturella mötesplatser nämns i utsagorna, liksom att, bibliotekens framtid och framtidens bibliotek hör samman med det paradigmskifte projektet kommer att innebära. Elsebeth Tanks egen definition av “hjärtbarnet” -stadsbiblioteket är att det ska vara ett kunskaps- och kulturcentrum, där upplevelser, scener och restauranger ska finnas till för Malmöborna.
  • Blandningsdiskursen står mellan de två olika perspektiven. Här finns en positiv syn på The Darling Library-projektet och dess förändringar, men att kärnverksamheten i form av böcker och litteratur ska finnas kvar. Stadsbiblioteket i Malmö kan vara både ett traditionellt bibliotek i form av litteraturförmedling, böcker och bildning, men att verksamheten också ska följa och anpassa sig efter samhällets utveckling. Stadsbiblioteket är inte längre enbart r böcker, utan också en viktig mötesplats i samhället. Dock finns det även i denna diskurs en motsättning till dels den påstådda marknadsanpassning och dels det paradigmskifte som återfinns i den första diskursen, men att förändringar i sig är välkomna.
    Blandningsdiskursen utmärker sig genom att många aktörer är positiva till förändringarna The Darling Library-projektet innebär, men vill samtidigt ha kvar litteraturförmedling och böcker. Att biblioteket som mötesplats tar en allt större roll är inget hot mot litteraturen. Biblioteket ska vara en öppen, bred och levande plats för alla Malmöbor där mångfald är starkt representerat. Vad biblioteket däremot inte ska vara, är att bli en del av marknaden genom att kommersialisera verksamheten.

 

3 kommentarer

  1. Intressant sammanfattning. Och roligt att se detta med historiska göasögon. En tanke som ändå kommer upp är att detta ställningskrig inte riktigt är en följd av vad som skrivits utan mer en konsekvens av att vilja skapa en konflikt.

    Inte ville väl heller ”The Darling Library” skrota allt vad gäller litteraturförmedling och böcker.Läsningen av den texten tycker jag är aningen tendensiös.

    Men men, jag måste nog läsa hela uppsatsen innan jag kommenterar mer. Som sagt, tack för sammanfattningen 🙂

    //Fredrik Karlsson

  2. En aldrig så engagerad bibliotekspersonal kan inte hinna med allt, åtminstone inte med kvalitet.
    Sedan Tanks tid måste ”alla göra allt”, utom möjligen biblioteksledningen.
    Personalens cirkulerande och andra angrepp mot bibliotekarierollen har gjort och gör att det inte finns tid att skaffa sig specialkunskaper, vilket bryter ner enskilda bibliotekariers arbetslust och motivation.
    Från Tanks sida var detta helt avsiktligt – ett sätt att tvinga igenom sitt projekt Darlig Library.
    Det byggde i sin tur på politikers ointresse för kulturfrågor, för att uttrycka det milt.
    Men att bryta ner personalens arbetslust på ett sådant sätt som skedde, gynnar varken biblioteket eller dess användare.
    Idag är stadsbiblioteket i Malmö mera fritidsgård och förskola än bibliotek.
    Jag frågar mig varför det inte vore bättre att utveckla biblioteksverksamhet i fritidsgårdarna, osv, än tvärtom. Varför inte bygga ett kulturhus vid sidan av biblioteket?
    Politiker skulle antagligen svara att det finns det inga pengar till.
    Men det är inte det verkliga skälet, enligt min mening. Jag tycker mig se tecken på en politisk skepsis mot biblioteksverksamhet som sådan, inte bara i Malmö, inte bara bland politiker utan även bland biblioteksanställda. En motvilja som går hand i hand med digitaliseringen, för övrigt. Det är inte bara fråga om kommersialisering, men om maktutövning med kommersen som kuliss.

    / GN

  3. ”…skepsis mot biblioteksverksamhet som sådan, inte bara i Malmö, inte bara bland politiker utan även bland biblioteksanställda.” – Denna skepsis kan grunda sig i ett samhällshistoriskt läge med en förändrad kultur- och mediekonsumtion hos bibliotekens ägare och därmed en rad nya tjänster och metoder till stöd för allmänhetens kunskapsbyggande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.