Om folkbibliotekens utmaningar vid inköp av litteratur på andra språk

I en ny kandidatuppsats från Linnéuniversitetet, Mellan Hantverk och Outsourcing, undersöker Alexander Edkvist och Malin Norling vilka utmaningar som finns när det handlar om folkbibliotekens samlingsuppbyggande ur ett mångspråksperspektiv. Huvudsakligen, säger författarna. är avsaknad av språk- och litteraturkunskaper samt bristande tillgänglighet till litteratur utmaningar för biblioteken vid inköp av litteratur på mångspråk. Men innan de kommer fram till det gör de fler intressanta observationer.

Från analys och kommentarer (min kursiv):

Närvärldsbevakning och inköpspolicies
”Kanske är riktlinjer för urval något som saknas på biblioteken där de intervjuade bibliotekarierna arbetar, eller något som inte upplevs som relevant för inköpsarbetet. Den synbara frånvaron av riktlinjer för urval kan också vara sammankopplad med avsaknaden av fasta rutiner för analysen av närsamhället, eftersom kunskap om målgruppens behov är en nödvändig grund för att kunna upprätta initierade riktlinjer för urval.”

Profilinköp
”När bibliotekarierna inte själva kunde bedöma litteraturens innehåll och kvalitet sattes stor tilltro till leverantörerna.” … ”I små bokbestånd kanske det är bättre med en förutsägbar samling med ett innehåll som antas passa en majoritet av låntagarna än en mer eklektisk samling. Förutsägbarheten med att göra profilinköp eller att beställa från de stora leverantörerna kan kanske också upplevas som en trygghet för bibliotekarien när man köper in litteratur på ett språk man inte behärskar.”

Samtidigt: ”… kravet att köpa in från vissa upphandlade företag kan i vår studie ses som något tvingar bibliotekarierna att röra sig bort från den hantverksmässiga inköpsprocessen.”

Kompetensbehov
Kunskap om världsläget och hur det påverkar situationen i Sverige upplevdes hos en del av de intervjuade bibliotekarierna som nödvändig för att kunna följa med i hur behoven av olika språk utvecklas.”

”Kunskap om användarnas behov och önskemål verkar istället främst komma  från inköpsförslag och informella kontakter med låntagare. Med undantag av inköpsförslag verkar det saknas fasta rutiner för att ta reda på vilka behov och önskemål biblioteksanvändarna har.”

”Flera av intervjupersonerna nämnde vikten av litteraturkunskaper. … ”Språkkunskaper upplevdes som viktiga vid inköp på andra språk än svenska och engelska trots att en majoritet av intervjupersonerna köpte in böcker på språk de själva inte behärskade.”

Det saknas böcker på flera språk
”Bristande produktion av litteratur var något som togs upp som ett problem i förhållande till vissa språk.”

Till sist en intressant reflektion om helt andra saker: ”När vi gjorde litteratursökningar kunde vi se att mångspråkslitteratur på folkbibliotek är ett ämne som väcker ett stort engagemang hos praktiker inom biblioteksvärlden. På den akademiska grundnivån, bland dem som skriver kandidat- och masteruppsatser finns
också ett starkt intresse. Det finns många kandidat-, och masteruppsatser som studerar mångspråk på folkbibliotek ur olika synvinklar, liksom rapporter utförda av praktiker inom biblioteksvärlden. Under litteraturgenomgången fick vi dock intrycket av att det finns en viss avsaknad av intresse från den etablerade forskningsvärlden, då det verkar
vara tunnsått med studier gjorda av aktiva forskare. Det är svårt att uttala sig om vad det beror på. Kanske är det ett tecken på ett allmänt avstånd mellan praktiker på folkbiblioteken och forskare i biblioteks- och informationsvetenskap?”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s