Att hantera kulturella förändringar på folkbibliotek

John och Joe Pateman analyserar hur kulturen på och kring folkbibliotek kan förändras och hanteras utifrån behov som uttrycks hos användare och icke-användare i en artikel ”Managing Cultural Change in Public Libraries” (finns att läsa i Public Library Quarterly) . De gör analysen ur ett politiskt (Marx) och ett psykologiskt (Maslow) perspektiv där de sammanför synsätten från två teorier om mänskliga behov. Det vill säga Marx: ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” och Maslows behovshierarki (ni vet: fysiologi, trygghet, kärlek, självhävdelse och självförverkligande)

Även om en del slutsatser kan kritiseras så är analysen ganska intressant, tycker jag. Den har ett stänk av Lankes.

Analysen definierar tre bibliotekstyper: ”Det traditionella biblioteket” som betjänar 20 % av samhället, ”Det samhällsstyrda biblioteket” som betjänar 50 % av samhället och ”Det behovsbaserade biblioteket” som betjänar minst 80 % av samhället.

Det traditionella biblioteket fokuserar sin strategi på behoven hos aktiva biblioteksanvändare dvs vanligtvis vita, medelklasskvinnor över 55 år, enligt författarna. Behoven hos dessa möts därför att de speglar behoven och värdegrunden hos bibliotekspersonalen. Personalstrukturen och kommunikation på det traditionella biblioteket utgår från en hierarki i stuprör. Personalen har en svag känsla av syftet med verksamheten och saknar autonomi i sina uppdrag. Egna initiativ från medarbetarna kräver ledningens godkännande. Medarbetaren har en jobbeskrivning men den är ofta oprecis, föråldrad och irrelevant för det dagliga arbetet.
På traditionella bibliotek moderniseras organisationskissen med jämna mellanrum. Dessa omorganisationer syftar till att biblioteket ska hänga med i de förändringar som sker i närmiljön, men eftersom de inträffar var 3: e till 5:e år så är de enligt författarna nästan alltid föråldrade.
Tjänstestrukturen i traditionella bibliotek är fokuserade på samlingar och byggnader. Utrymmet i byggnaderna är organiserat för att stödja en funktion i taget – barn, vuxna, referensfrågor etc. Tjänsterna utgår från det personalen kan förse brukarna med, samhällsengagemanget är ömsesidigt passivt och reaktivt.
Det traditionella biblioteket fokuserar på regler och reglementen som är skapade i avsikt att exkludera. T ex skyltning och hylluppställning är bara begripliga för personalen och de aktiva biblioteksanvändarna. Förseningsavgifter och andra avgifter fungerar som hinder för personer med låga inkomster, enligt författarna.
Den kultur som det traditionella biblioteket försöker upprätthålla handlar om social kontroll och att bibehålla status quo. Tjänsterna som erbjuds utgår från att det erbjuds en servicenivå som ska passa alla. Medarbetarnas kompetenser används inte fullt ut för att möta behoven i lokalsamhället. Saker görs på ett visst sätt ”för att det alltid har gjorts så”. Ofta saknas kunskapen om varför informella regler finns eller vem som beslutat om dem eller kan ändra dem. Att styra ett traditionellt bibliotek är enligt författarna nästan omöjligt, eftersom det inte finns några sätt att säkerställa att alla följer samma uppsättning av regler!

Det samhällsstyrda biblioteket (The community led library) är nästa nivå på utvecklingstrappan. Här fokuseras på behoven hos såväl nuvarande, aktiva brukare som på potentiella, passiva brukare. Behoven utgår inte från bibliotekspersonalens antaganden utan från kunskaper som samlats ihop om lokalsamhället med olika verktyg.
Personalstrukturen utgår från en matris på ett sådant sätt att maktförhållanden är fördelade genom organisationen. Personalen är uppdelad i olika team. Ledarskapet utgår därmed från teamet, kontroll och resurser är därmed decentraliserat. Kommunikationen är både vertikal och horisontell. Personalen har en god uppfattning om verksamhetens syfte och har möjligheten till att jobba självständigt.
Tjänstestrukturen är flexibel och fokuseras på traditionella biblioteksverksamheter och uppsökande verksamhet. Personalen arbetar lika mycket i biblioteket som ute i den uppsökande verksamheten. Engagemanget från lokalsamhället utgår från deltagande och empowerment.
Den kultur som det samhällsstyrda biblioteket försöker nå handlar om att bibliotek är i ständig förändring och förbättring samt att folkbiblioteket är en institution för social tillhörighet.
I det samhällsstyrda biblioteket erbjuder en rad flexibla, smidiga och anpassade tjänster som matchar bibliotekspersonalens olika kompetenser med behoven i lokalsamhället. Nyfikenhet och ett undersökande arbetssätt präglar arbetsplatsen. Det finns inga fasta och hårda regler – de är enkla att ändra om så skulle behövas.  Eftersom personalen har varit med om att formulera de riktlinjer som finns känner de till dem och ges möjligheten att ändra dem.

Det behovsbaserade biblioteket
Det behovsbaserade biblioteket fokuserar på icke-användarna och speciellt på de som har de största behoven. Biblioteket och samhället samarbetar identifiera lokalsamhällets behov. Tillsammans tas planer fram för design, leverans och utvärdering av tjänsteutbudet.
Personalstrukturen bygger på en holakrati med tydliga självständiga roller för medarbetarna. Det betyder att det traditionella bibliotekets hierarki ersätts av ett antal sammankopplade,  självständiga och agila arbetsgrupper. Denna utveckling kan, enligt författarna, växla upp bibliotekets möjligheter att förhålla sig till förändrade förhållanden.
Personalen har flera olika roller i olika självorganiserade arbetsgrupper vilket ger medarbetarna större frihet att utveckla sina kreativa talanger. Rollerna i arbetsgrupperna är inte i första hand knutna till de individer som ska genomföra jobbet, utan är kopplade till det som ska genomföras. Det är rollerna som ger auktoritet, inte den anställda som tilldelats en roll. Det betyder att beslut fattas så nära verksamhetens utförande som möjligt. Arbetsgrupperna får ett tydligt uppdrag, men de bestämmer själva internt hur de ska uppnå målen.
Tjänstestrukturen är behovsstyrd och fokuserad på samhället och samhällsutvecklingen. Bibliotekets tjänster levereras genom partnerskap med ett stort antal organisationer och genom samhällsutveckling genom att relationer byggs.
Arbetssystemet bygger på att det, genom en gemensam process, tas fram en förordning kring hur biblioteksverksamheten ska bedrivas. På så sätt kan alla kopplade till biblioteket snabbt känna till arbetssätt, ansvar och beslutsgångar.
Det behovsbaserade bibliotekets kultur utgår från att biblioteket är ständig förändring med fokus på ”omstörtande innovationer” och att folkbiblioteket är en institution för social utveckling.
Det behovsbaserade biblioteket utgår från en utopisk värdegrund som utgår från social rättvisa, som författarna kallar kritisk biblioteksverksamhet (critical librarianship) som utgår från förändring, nerbrytning, innovation, empowerment och är en direkt utmaning mot rådande maktstrukturer och privilegier.
Om mottot för det traditionella biblioteket är ”Om det inte är trasigt, så behöver det inte lagas”, så är mottot för det behovsbaserade biblioteket: ”Om det inte är trasigt, så låt oss ha sönder det och se om vi kan göra något ännu bättre av det”.

Boken ”Management Cultural Change in Public Libraries” utkommer 2018.

Jag har en känsla av att det är Burning Mans mindset – tankemönster som det handlar om

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s