Bibliotek 3.0 – samverkan och nätverk

Vi har haft Bibliotek 1.0 (dvs det traditionella lånebiblioteket), Bibliotek 2.0 (som bygger på interaktion med brukarna) och nu är det dags för tankemodellen Bibliotek 3.0! Tankarna bakom konceptet presenteras i danska Ida Jensens prisbelönta IVA-uppsats Folkebiblioteket 3.0 som samarbejdspartner og netværksfacilitator som kom i somras. Uppsatsen kan också ge ett perspektiv på Landsbygdsutredningens slutbetänkande – inte minst för de som noterat att bibliotek bara nämns fyr gånger och som tänker skriva remiss (Svensk Biblioteksförening, kanske?)

Dels utgår konceptet från en styrningsmodell som tänkts fram av danska landsbygdskommuner: Kommune 3.0 (det har alltså inte primärt med analogin ”webb 2.0” som så småningom omslöts av biblioteksfältet till ”bibliotek 2.0”) Kommune 3.0-konceptet handlar brukar- och medborgarstyrning för att säkra välfärden när samhället förändras och etablerade välfärdsinstitutioner inte klarar av sina uppdrag och åtaganden. Läs mer här och här  och här.

En annan del handlar om en rektion och kritik mot New Public Management och utvecklingen mot en ny styrform för offentligt finansierad verksamhet: New Public Governance.
Om NPM handlar om  marknad och konkurrens där konkurrensutsättningen kan innebära ökad produktivitet men kanske till priset av sämre kvalitet. I offentligt perspektiv handlar NPM om styrning och mätning där man inte alltid har en idé om vad det är som mäts, vilket gör det hela ganska poänglöst. NPG handlar om handlar nätverkande, samarbete, processer och utvärderingar. Om medborgarna i ett NPM-perspektiv betraktas som kunder i förhållande till välfärden, så ses de i NPG medskapare av samma välfärd. Det övergripande målet för NPM handlar om att öka effektiviteten genom rationaliseringar, medan målet för NPG är att främja såväl effektivisering som kvalitet genom samhällsstödd innovation.

Ida Jensen menar att om folkbiblioteken ska vara något mer än en avhämtningsplatser för biblioteksmedier eller  kopieringsbyråer så måste de visa att de har en välfärdsmässig utvecklingspotential genom att binda samman olika arenor, föreningar och organisationer i lokalsamhället. Bibliotek 3.0 tar sin utgångspunkt i tanken att invånarna ska vara likvärdiga medskapare av välfärden och därmed säkra folkbibliotekets roll i framtidens välfärdssamhälle. Invånarnas resurser i form av kunskaper, engagemang och vilja till förbättring och utveckling ska tas i anspråk och tänkas in i bibliotekets vardagliga verksamhet.
Enligt Ida Jensen bygger därför Bibliotek 3.0-konceptet på fem grundpelare:

  • Invånare till invånare (Egentligen heter det i Jensens uppsats ”Borger-til-borger”, men jag tycker att det är begränsande så jag valde att översätta till ”invånare” i stället för ”medborgare”)
    Det är nödvändigt för bibliotekspersonalen att betrakta användarna som likvärdiga medspelare och samarbetspartners som sitter på viktiga resurser. Kontakterna mellan invånarna är därför en av de viktigaste elementen i Bibliotek 3.0. Det bygger på invånarnas vilja och lust att dela sina kompetenser och kunskaper med likasinnade. Biblioteksrummet får därmed ökad betydelse för att rama in utväxlingen av kunskaper och för att stödja interaktionen mellan besökarna – även om det inte finns bibliotekspersonal på plats (Meröppet).
  • Invånarengagemang (”Borgerfællesskaber” som Jensen använder kan översättas till ”medborgarsamhällen” – men det låter som en tautologi för mig)
    Utgår från att de engagerade invånarna kommer att spela en större roll i tjänsteutbudet på biblioteket i form av volontärarbete. Från att ha setts som kund på biblioteket framstår invånarna mer som samarbetspartners medskapande utifrån ett synsätt att de har till speciella kompetenser, erfarenheter och intressen. Jensen ger några exempel som att öppna och stänga biblioteket, vägleda vid självbetjäningsmaskinerna och genomföra exempelvis IT-fortbildning för besökarna.
  • Att behärska livet
    Handlar om bibliotekets vilja och förmåga till att skapa välfärd för invånarna och trivsel på arbetsplatsen. Bibliotekets fokus blir därmed att hjälpa invånarna att förbereda sig på livets alla utmaningar. Att behärska sitt liv handlar om att var och en får livskvalitet genom att klara sig själva och samtidigt betyda något för andra.
    Att främja social hållbarhet i lokalsamhället ligger i linje med bibliotekets kärnuppgifter – det handlar om att ta fram redskap för egenutveckling och empowerment –  som dels ger bildning och dels en ökad förståelse för världen utanför. Poängen är invånarna inte får denna service serverad, utan att de växer genom att behärska livet tillsammans med andra.
  • Partnerskap som mål
    Att bygga partnerskap är själva essensen i Bibliotek 3.0 och kan ses som nyckeln till utveckling. Genom att biblioteket ingår i flera partnerskap med invånare och kommersiella aktörer kan folkbiblioteket framstå som en viktig medspelare i utvecklingen av lokalsamhället. Samtidigt som delaktigheten i partnerskapen kan utveckla bibliotekets service innebär det att biblioteksverksamheten säkras inför framtiden.
    Även om samarbete knappast är något nytt för biblioteken så blir formaliseringen av partnerskapen ett mål i sig. Det kan innebära att motsättningen mellan civilsamhällets oavhängighet och det offentligas ansvar för välfärden upphävs. Genom att medverka i partnerskap och kreativa allianser utvidgar biblioteket sin räckvidd och kan därmed positionera sig i lokalsamhället som katalysator för utveckling.
  • Performativa handlingar (”Skapande aktiviteter”?)
    Det handlar om hur invånarna blir aktiva medproducenter för skapande aktiviteter i bibliotekslokalerna men också om att personalen – och biblioteket som plats – bjuder in till skapande. Genom att erbjuda skapande aktiviteter på och utanför biblioteket blir det invånarnas ställe för att utvecklas genom hela livet.

De slutsatser Jensen gör utifrån sin forskning är att Bibliotek 3.0 i högre grad gör invånarna till medspelare i ett aktivt lokalsamhälle som understöds av biblioteket. I och med att det inte finns andra organisationer som tar på sig rollen att stödja partnerskap och skapande aktiviteter för och mellan invånarna har biblioteket en central roll som välfärdsinstitution.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s