Om dyslexi, informationssökning och UX

I sin doktorsavhandling från Oslo Universitet, ”Search and find? An accessibility study of dyslexia and information retrieval”, undersöker Gerd Berget  hur dyslexi påverkar informationssökning.

I sin forskning lät hon 42 elever (21 dyslektiker och 21 i kontrollgruppen) genomföra tre experiment. En var ett visuellt sökningsexperiment medan de övriga var  informationssökningsexperiment i Google och den akademiska bibliotekskatalogen BIBSYS.  Sökningarna dokumenterades med hjälp av mätning av ögonrörelser och inspelning av skärmanvändningen.
Det hon kommit fram till var att dyslexi hade en negativ effekt på sökresultat i system med en låg feltolerans. I system med hög feltolerans saknades denna negativa effekt. Hon undersökte om gränssnitt med både bilder (ikoner) och ord kan stödja dyslektiker – det visade sig att det grafiska innehållet kan motverka de negativa effekterna av dyslexi.

Den övergripande slutsatsen blev att väl utformade användargränssnitt för informationssökning kan motverka effekterna av dyslexi.

Vad sägs om biblioteken, då? Med tanke på att bibliotek snarast manifesterar dyslektikernas handikapp än många andra platser. Min kursiv.

”Librarians may act as intermediaries between the user and the search system, and may therefore assist users who struggle with information searching. However, when students are searching scholarly databases away from the library, they have to locate the desired information unaided. This development may be particularly challenging for dyslexics, who may already struggle when using library facilities.”

”Accessible libraries and universal design have been discussed for the field of library- and information science, with a focus on accessible Web sites. However, there seems to be a lack of studies on accessible library catalogues and search systems. There is also a gap in the research literature on information searching behaviour studies that address disabilities in general, and dyslexia in particular. ”

”The results also indicate that libraries may need to rethink their search user interface designs.”

”A majority of dyslexic students mentioned asking a librarian for help as a commonly used approach. One of the dyslexic participants had given up searching the library catalogue altogether, and never tried searching for literature because it was too time-consuming and usually ended in failure.”

Till sist – det där med kombinerade text/bildsökningar; ett citat från ett annat sammanhang:
”I själva verket kan man tala om en skriftspråksparentes, en begränsad tid från cirka 1850 till 1950 då skriftkulturen hade sin dominerande epok (Kjørup 1987). Innan dess var det framför allt den muntliga kulturen som dominerade, men under skriftkulturens århundrade växte bild- och symbolspråket fram, först som en förstärkare av skriftspråket, men efterhand kom det alltmer att utveckla sina egna lagar och följa sin väg.”
Ur Barbro Janssons artikel ”Virtuella lekkamrater” (Kulturella perspektiv 1996:4) där hon citerar Søren Kjørup ur ”Mediabarn. Barnet – bildene – ordene og teknologien” (Oslo 1987)

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s