Om bibliotekschefers syn på mångfald bland medarbetarna

Sara Meier undersöker i sin B/I-masteruppsats – Bibliotek för alla! Av alla? – hur bibliotekschefer ser på mångfald inom den egna biblioteksorganisationen och huruvida de menar att de har medel eller befogenheter att främja en representativ bibliotekskår så att biblioteken speglar samhället.

De intervjuade bibliotekscheferna lyfter fram vikten av en breddad rekrytering, men är restriktiva med att beskriva det egna ansvaret och vad de  själva har möjlighet att påverka. För att kunna rekrytera en mångfaldig personalgrupp, menar författaren, att det krävs aktivt arbete samt icke-diskriminerande verktyg och metoder vid själva rekryteringsprocessen. Cheferna måste definiera begrepp och kompetenser som efterfrågas för att kunna granska tillvägagångssätt och kravspecifikationer. Ett exempel skulle kunna vara att förändra, omvärdera eller sänka kraven på de sökandes kunskaper i det svenska språket. Författaren undrar om alltför strikta och konkreta språkkrav kan avskräcka många personer som annars skulle vara intresserade av biblioteksyrket. ”För vissa tjänster behöver kanske inte ”mycket god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift i svenska och/eller engelska” vara mest centralt.”

”…ett relativt vanligt fenomen på bibliotek idag är att biblioteksassistenter med språkkompetens arbetar i informationsdisken medan den ”vanliga” bibliotekarien fortfarande tillhör samma homogena grupp som tidigare. I detta ser jag dock en risk för att den språkkunniga personens huvudsakliga arbetsuppgift blir att ta hand om språkfränder, även om personen initialt varit mer intresserad av andra arbetsuppgifter och haft ytterligare kompetenser. Förmodligen påverkar detta inte användarna märkbart, de noterar i första hand inte skillnaden mellan en biblioteksassistent och en bibliotekarie men däremot tror jag att det är en viktig aspekt i mångfaldsarbetet och något som chefer bör ta hänsyn till, hur de hanterar och värdesätter kompetenser och personal olika.”

Mer intressanta slutsatser:

”Gemensamt för cheferna är att de största hindren eller begränsningarna av möjligheten att bedriva ett framgångsrikt mångfaldsarbete anses vara bristande resurser, avsaknad av tid och för liten budget. Både i rekryteringssammanhang och gällande medel till verksamheten. Jag tycker det känns lite som ett standardsvar, att vid kritik hänvisa till något som ligger bortom ens kontroll – ofta budget. Ingen av dem nämner heller någon konkret förändring de skulle vilja genomföra om de hade mer kapacitet eller större tillgångar.”

Eftersom biblioteken har brister i mångkulturell representation kan de inte heller sägas spegla omgivningen och  därmed inte uppvisa att biblioteken verkligen är till för alla är en skarp slutsats. ”Utöver de alternativa kanaler som krävs vid rekrytering behöver biblioteken även hitta varianter på uppsökande arbete, nya informationsvägar och kanaler för att försöka lista ut vilka behov eller önskemål dagens icke-användare anser sig ha.”

Författaren menar att lagtextens ”tillgänglig för alla” måste kontextualiseras, preciseras och kopplas till olika delar av uppdraget för att ha ett syfte, även om innebörden av ”tillgänglig”ser olika ut beroende på var biblioteken befinner sig. Trots det anser författaren att meningens luddighet ställer till det och möjliggör för viss ansvarsflykt.

Författaren avslutar med en hälsning till Figge & Co: Vikten av en diversifierad kår och organisation bör betonas i den nationella biblioteksstrategin och i styrdokument så att biblioteken tvingas agera och inte fastnar i planeringsstadiet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s