Om talboksverksamheten vid folkbibliotek – platsen, tekniken, litteraturförmedlingen

Om talboksverksamheten vid våra har folkbibliotek har Maja Olsson beskrivit i sin nya masteruppsats från Institutionen för ABM vid Uppsala universitet, Från trassliga kassettband till egna nedladdare. Hon undersöker hur tjänsten Egen nedladdning och appen Legimus från MTM påverkat bibliotekspersonalens syn på talböcker och det praktiska arbetet med talboksverksamhet.

I sin uppsats utmanar hon ansvarsfördelningen inom den svenska talboksmodellen: ”I ett större perspektiv kan talboksläsares användning av tjänsten Egen nedladdning och deras oberoende i relation till verksamheten vid biblioteken väcka tankar om ansvarsfördelningen inom den svenska talboksmodellen
där staten, MTM, innehar ett produktionsuppdrag och biblioteken ett förmedlande dito. En effektivare förmedling av exempelvis tjänsten Egen nedladdning
skulle kunna göras gällande genom att förmedlingen förläggs till MTM och inte biblioteken, inte minst utifrån tankar om att talboksläsare som använder tjänsten kanske snarare kan koppla sin biblioteksanvändning till MTM och Legimus än till den lokala platsen för talboksverksamheten – folkbiblioteket.” (Min fetmarkering)

Författaren identifierar tre teman för sin undersökning:

Talboksverksamhet som plats

  • Nedladdning av talböcker vid bibliotek har även öppnat upp för nya handlingsmöjligheter för bibliotekspersonalen:
    • ett breddat utbud,
    • en effektivare service
    • förändrade förvärvssätt kring talböcker.
  • Utifrån användningen Legimus har möjligheter till en mer platsoberoende talboksverksamhet öppnats upp vid biblioteken.
  • I relation till tjänsten Egen nedladdning har undersökningen påvisat att biblioteken fortfarande kan utgöra en betydelsefull plats för talboksläsare, för lån av talböcker, stöd i användningen av tjänsten och andra biblioteksaktiviteter, men även påvisat att talboksläsare många gånger inte kontaktar eller besöker biblioteken sedan de har fått tillgång till tjänsten. Vilket innebär en utmaning för folkbiblioteken – att få talbokslåntagarna att återkomma för få uppleva något som attraherar till platsen och vad skulle det vara i så fall?

Talboksverksamhet som teknik

  • Talboksläsarnas nyvunna självständigheten i tjänsten Egen nedladdning går nästan att beskriva som en emanciperande kraft som kan vara betydelsefull för biblioteken/samhället/skolan att ta fasta på och arbeta vidare med, exempelvis i mötet med unga personer med läsnedsättning som ska introduceras
    till talboksläsning.
  • Samtidigt kan de tekniska lösningarna vara ett hinder för äldre talboksläsare – här finns en koppling till biblioteken arbete med digital delaktighet och motverkan av digitalt utanförskap.
  •  Att MTM kan enligt undersökningen  uppfattas som en relativt avlägsen instans för verksamheten vid folkbibliotek i mer vardagliga sammanhang är en utmaning för såväl myndigheten som för biblioteken.  Eftersom dagens talboksarbete vid folkbibliotek till stor del kretsar kring förmedling av redskap som MTM har utvecklat är ett vidare arbete för informations- och kunskapsutbyte  lika angelägna för  folkbiblioteken som för myndigheten.

Talboksverksamhet som litteraturförmedling

  • Bibliotekspersonalen kopplar sitt talboksarbete till mål om alla människors rätt till tillgång till litteratur och läsupplevelser – dvs till läsfrämjandeuppdraget, men det finns hinder bl a i form av långa produktionstider av talböcker i förhållande till de tryckta böckerna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s