Om glädjen att tvingas tänka nytt – bibliotek som kulturhus

Om glädjen att tvingas tänka nytt (vilken härlig titel!) skriver  Johanna Rivano Eckerdal i en ny publicerad studie från Lunds Universitet: Glädjen i att tvingas tänka nytt: En studie av verksamhetsutveckling vid två folkbibliotek i Skåne.

Det är de skånska biblioteksutvecklingsprojekten Kulturhusprojektet i Arlöv och Kulturstråket i Ängelholm som följts upp i rapporten. Rapporten sammanfattar om och hur  idéer och verksamheter från de två avslutade projekten lever vidare i den ordinarie verksamheten. Här finns också en analys av hur skeenden under och efter projekttiden kan förstås i relation till folkbibliotekens samtida roll.

Vid biblioteket i Arlöv har de arbetat vidare med en referensgrupp och program under rubriken Lördagar på biblioteket. Kulturhustanken lever kvar i verksamheten idag och har gått från att vara ett projekt som några arbetade med till att vara uppgifter som alla är delaktiga i. Arbetet upplevs som positivt men det framkommer att man är få som genomför mycket. Att få tillräckligt antal deltagare till programmen, samt vilket innehåll programmen ska ha, är frågor som personalen arbetar med. Referensgruppen ses som värdefull men att engagera tillräckligt många i den kräver stor ansträngning från personalen.

För arbetet i Ängelholm drevs arbetet mot Kulturstråket vidare genom att på olika sätt fortsätta arbetet att förankra Kulturstråket internt och externt och i samarbete med en arkitektbyrå. Efter valet 2014 förändras den politiska representationen i Ängelholms kommun och det innebar att arbetet med Kulturstråket avstannar. Uppdraget att driva biblioteket finns kvar, men arbetet som lagts på att förändra och förbereda verksamheten inför ombyggnaden stannar av.
Det finns en stor variation bland personalen i hur de uppfattar förändringen, en person kan också hysa flera uppfattningar. Även om arbetet med ombyggnaden inte fortsätter så har arbetet med Kulturstråket påverkat personalen och för de flesta, även för de som inte är positiva till Kulturstråksprojektet, är det positiva erfarenheter. Samtal på arbetsplatsen om bibliotekets uppgift och betydelse uppger alla som viktigt.

Rivano Eckerdal konsterar att

  • ”När folkbibliotek utvecklas, exempelvis i riktning mot kulturhus, och förändras så påverkas i sin tur bibliotekarieidentiteten. Konflikter mellan olika förståelser av folkbibliotek och därmed av arbetet att vara bibliotekarie framträder.”
  • ” väcker de förändringar som projektet inneburit i verksamheten frågor kring vad ett bibliotek är och vad man som bibliotekarie ska arbeta med samt hur man ska prioritera mellan olika arbetsuppgifter.”
  • ”För att de biblioteksanställda ska kunna uppföra bibliotek på bästa sätt behöver de politikers stöd och uppdrag att utföra sitt arbete samt allmänhetens förtroende och sin egen tilltro till att de kan utföra det arbetet. Det kräver ett kontinuerligt ifrågasättande och en avstämning mot det omgiv-ande samhället och en lyhördhet att vara trogen bibliotekets roll i samhället och för samhället som den kreativa och produktiva kraft de kan vara. Det torde även kräva att reflektera över i vilken mån de politiska besluten är de bästa för att tillförsäkra allas rätt till bibliotek.”
  • ” Dialogen är en del av det professionella utförandet och att hålla denna dia-og i relation till utförandet igång är bibliotekschefens uppgift,”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s