Folkbiblioteken i medielandskapet

Folkbiblioteken i medielandskapet heter ett intressant kapitel (s 515-537) i SOU 2016:30 Människorna, medierna & marknaden: Medieutredningens forskningsantologi om
en demokrati i förändring. Det är ett gäng forskare från Bibliotekshögskolan i Borås som har skrivit.

De konstaterar att folkbiblioteken är centrala samhällsinstitutioner för allmänhetens tillgång till olika typer av medier: ”Förutom att verka för fysisk tillgång till medier så tar bibliotek av olika slag också visst ansvar för att invånarna ska få intellektuell tillgång till medier. Detta sker genom undervisande och stöttande arbete som syftar till att invånarna ska utveckla medie- och informationskunnighet…”

I sin analys av medielandskapet utgår forskarna från två dimensioner av tillgång: medieplanering (dvs fältet mellan mångfald och begränsning) samt kunskaper om medier (MIK) och förhållningssätt till informationskällor. Forskarna identifierar utifrån det ett antal utmaningar för folkbiblioteken – utmaningar som påverkas av folkbibliotekens resurser, mesn skulle jag vilja tillägga även prioriteringar:

  • För grupper som varken är stora mediekonsumenter eller använder biblioteken, som t ex  äldre och låginkomsttagare, så är en utmaning för folkbiblioteken
    att fortsatt förbättra möjligheterna till såväl fysisk som intellektuell tillgång till medieutbudet. Detta kan exempelvis ske genom generösa öppettider, service till den som inte själv kan ta sig till biblioteket, samt utvecklade e-tjänster.
  • Andra utmaningar ligger i att alla ska ha tillräcklig digital kompetens för sina behov och att befolkningen ska värdesätta en mångsidig och oberoende samhällsdebatt samt att alla ska känna sig bekväma i biblioteksmiljön och se sig som potentiella biblioteksbesökare.
  • Ett aktivt arbete med medieurval på folkbibliotek är en konst som ”kräver både kompetens och kunskaper, omvärldsbevakning, uppdatering i
    samhällsfrågor och samhällsdebatt, liksom lyhördhet, självreflektion och integritet i beslut.”
  • ”Det finns på folkbiblioteken en beredskap för och ett intresse av att stödja användare i att utveckla sin MIK. För detta krävs i många fall ytterligare resurser, framför allt i form av mer fackutbildad personal samt i form av kompetensutveckling av befintlig personal kring pedagogik, digitala medier, interkulturell kommunikation samt medieetiska frågor.”
  • ”Vill man verka för att behålla bredden i medieutbudet behövs nationella övergripande lösningar för att stärka infrastrukturen för informationsförsörjning.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s