Veckans fråga: om bibliotekariernas kompetenser

I ”Veckans fråga” på Nationella biblioteksstrategins Facebook-grupp ställer Erik Fichtelius frågan:

– I uppdraget heter det att utredningen ”ska belysa bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar”. Vad behöver en bibliotekarie (på alla typer av bibliotek) kunna i framtiden, och vad kräver det av utbildning och fortbildning?”

Det här är ju något vi på regional nivå funderar ganska mycket på, eftersom en av de verksamheter vi håller på med är fortbildning av kommunal bibliotekspersonal, företrädesvis folkbibliotekspersonal. Om du pratar om grundkompetenser så kanske resonemanget berör även andra personalgrupper på biblioteken än just bibliotekarier. Här kan vi också fundera på vem som är en ”bibliotekarie”. Det är ju oftast en tjänstetitel där du helst ska ha en examen i biblioteks- och informationsvetenskap men det händer också att allmänheten betraktar alla som jobbar på bibliotek som ”bibliotekarier”. Jag vet inte om det är en skröna, men en ledande bibliotekschef lär ha sagt vid något tillfälle att ”vem som är bibliotekarie på det här biblioteket, avgör jag och ingen annan”.

Grundkompetenser enligt Peter:

  • Kompetens att utifrån rollen på arbetsplatsen – som medarbetare och/eller ledare – förstå och tolka bibliotekets uppdrag och det egna uppdrag utifrån givna avgränsningar och i relation till brukarnas/allmänhetens/ behov. (Det kan alltså handla om  katalogisering eller sagostunder – beroende på vilket typ av bibliotek det handlar om)
    Därav behov av kunskaper om demokratiska processer och mänskliga rättigheter.
  • Sociala kompetenser som bemötande, interkulturell och intersektionell kompetens, dvs kunskaper om prioriterade och andra målgrupper. Men också förmågan att bygga nätverk, samverka och hitta samverkanspartners, skapa dialoger och relationer.
  • Pedagogisk kompetens för att underlätta kunskapsbyggandet hos de individer som finns i det samhälle eller den organisation där biblioteket verkar.
  • Medie- och informationskompetens som dels tar sig uttryck i praktisk kunskap om IT och digitala verktyg, dels i kunskap om effekten på kulturformer som litteratur, film eller annat som kan beröra det aktuelkla biblioteket. Men det handlar även om att behärska nya kompetenser som deltagandekompetens, visual literacy, viral, och för den delen annan, marknadsföring
  • Strategisk tänkande och därav förändrings-, förbättrings och förnyelsekompetens. Kompetenser i process- och projektinriktade arbetssätt som t ex Design thinking. Mod att prova, mod att misslyckas.
  • Språkliga kompetenser.
  • Lekfullhet, fantasi och nyfikenhet
  • Förmågan att lära av. Det är svårare att ”lära av sig” av gamla rutiner och metoder, än att lära sig nytt.
  • Kompetenser i krishantering dvs vara beredd på situationer med social och annan oro på biblioteket. Vara beredd när Janne Josefsson kommer och frågar om gallring, Tintingate och censur. Kort sagt hantera besvärliga situationer och besvärliga besökare
  • Omvärldsbevakning och -analys

Vissa av de här kompetenserna är mer egenskaper och förhållningssätt snarare än förvärvade kompetenser från skola och arbetsliv. Om B/I-utbildningarna inte beaktar behoven av den här typen av kompetens så lär biblioteken komma att hitta den på andra håll. Vilket redan sker iaf när en del folkbibliotek söker nya tjänster.

För några år sen samlade OCLC länkar till olika biblioteksorganisationer om bibliotekskompetenser.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s