Crystle Martin är en amerikansk forskare som funderat på hur (folk)bibliotek förändras över tid. I ett inlägg från sommaren 2015 ifrågasätter hon det ofta återkommande påståendet om bibliotekens snara död. Med exempel från…
- San Diego Public Library Central Library IDEA Lab
- Charlotte Mecklenburg Library, North Carolina, Idea Box
- Seattle Public Library, program för feriearbetare
- YALSA (Young Adult Library Services Association) rapport ”The Future of Library Services for and with Teens: A Call to Action”
- Brooklyn Public Library’s Uni – biblioteket utanför biblioteket med människor i socialt utanförskap som målgrupp
…vill hon visa på att det 21 århundradets bibliotek utvecklas sakta men säkert till att bli platser för innovation och handla mindre om böcker och mer om att bibliotekspersonalens service till samhället.
Hon avslutar sitt inlägg med ett citat från Miguel Figueroa:
”The library of the future, whether the physical space or its digital resources, can be the place where you put things together, make something new, meet new people, and share what you and others bring to the table. It’s peer-to-peer, hands-on, community-based and creation-focused.”
Detta är naturligtvis ganska långt från det traditionella biblioteket, om det nu någonsin har funnits något sådant. Enligt min uppfattning påverkar varje nytt medieformat, varje ny metod för t ex exponering av medierna, varje nytt sätt att förvara medierna förändrar bilden av biblioteket och rentav omdefinierar det. (Jag brukar hävda att den största revolutionen på biblioteken inte är digitaliseringen utan skedde när bibliotekspersonalen först lät besökarna själva gå in i och botanisera bland hyllorna – det är så radikalt att det finns bibliotek som än i dag inte tillåter det)
Den här bloggen innehåller fler exempel på vad besökarna och personalen kan hålla på med på ett bibliotek som inte primärt har med bokförmedling att göra. En del aktiviteter fungerar olika bra att genomföra på olika bibliotek beroende på syftet med biblioteket; ett folkbibliotek har andra roller och mål än skolbibliotek som t ex universitetsbibliotek.
De flesta exemplen kommer från andra länder som har andra förutsättningar att bedriva biblioteksverksamhet – de kanske bygger sin verksamhet primärt på donationer eller medlemsavgifter vilket gör att de måste ta ut svängarna på andra sätt än på andra håll. Därför passar inte allt överallt. Men, och det är viktigt, exemplen är inte framtidens bibliotek eller något som jag hittat på. De finns i verkligheten, nu, men kanske inte just på det bibliotek du brukar besöka – men de finns. Och det är kollegor, bibliotekspersonal, som utifrån sina förutsättningar tagit in dem i biblioteket. Vi påverkar användarnas syn på biblioteket när vi vill eller får i uppdrag att utveckla det, på samma sätt påverkar vi allmänhetens syn på biblioteket om vi avstår.
(Jag tror också att olika bibliotekstyper har olika stora behov av förändring – beroende på hur viktigt det är att svara mot målgruppernas behov. Jag menar, men kan säker ha fel, att ett folkbibliotek med allmänheten som målgrupp med extremt komplexa behov och önskemål har i regel ett större behov av att vara adaptivt än, säg ett skolbibliotek som ett universitetsbibliotek med en mer begränsad målgrupp, om än så komplex, Ja vad tycker du? Kommentera gärna)
Bonus
Peter Alsbjers blogg (2007 - 2022) 