Likvärdighet vs asymmetri

Apropå diskussionen på Facebook-gruppen Nationell biblioteksstrategi om likvärdighet.
Jag tror att vi också måste reflektera lite över begreppet ”likvärdighet”.
Jag tillåter mig gissa att statsmakterna i sitt uppdrag till KB om en nationell biblioteksstrategi låtit sig inspireras av ambitionerna inom svenskt skolväsen. Kanske för att den nationella biblioteksmyndigheten ligger under utbildningsdepartementet. Kanske för att KB historiskt haft speciella åtaganden och närmare band gentemot skolbibliotek – även om det handlat primärt om sådana på forsknings-, universitets- och högskolenivå (https://peterals.wordpress.com/2014/03/31/i-tystnaden-efter-honeths-uttalande/ ).
Skollagen säger att alla elever i Sverige ska ha rätt till en likvärdig utbildning. Skolverket definierar likvärdighet med att oavsett ”var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för ogynnsamma hemförhållanden och andra olikartade förhållanden” (http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/likvardig-skola-1.218790 ). I skolpolitiska sammanhang påpekar dock skolforskare att det skett en förskjutning i likvärdighetsbegreppets innebörd från sociala rättvisor till individens rättigheter (http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/02/01/ordet-likvardighet-har-fatt-ny-betydelse). ”Likvärdighet är inte liktydigt med lika undervisning eller likformighet och lika för alla, tvärtom är likvärdighet förmågan att anpassa och möta varje elev och utmana eleven att vilja lära sig saker.” säger några rektorer i ett debattinlägg i Gävle Dagblad 2012 (http://www.gd.se/opinion/debatt/ar-det-mojligt-att-skapa-en-likvardig-utbildning-i-svensk-grundskola)

Allt det här behöver naturligtvis inte betyda att samma sak gäller i bibliotekspolitiska sammanhang. Däremot kan man fundera över hur begreppet som sekretariatet fått i uppdrag att arbeta med. Här framgår att det handlar om socieoekonomiska och könsmässiga skillnader som ska påverkas med speciell fokus på bibliotekens verksamhet kring att främja litteratur och läsning –dvs sådant som sker primärt på folkbibliotek och skolbibliotek i grundskola och på gymnasium.

Att skolans likvärdighetsmål för skolbibliotek inte uppfylls är mångomvittnat (http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2015/Nationella-biblioteksstatistiken-klar/) och Svensk Biblioteksförening har satt prislappen på likvärdighet på i runda slängar 1,5 mdkr (http://www.biblioteksforeningen.org/2015/05/27/viktiga-skolbibliotek-saknas/). Även om Sekretariatets uppdrag handlar om likvärdighet när det gäller tillgång och åtkomst till litteratur och läsning , så måste det ju till att börja med finnas faktiska skolbibliotek på skolorna som leverera likvärdiga tjänster.

När det gäller folkbiblioteken så är det deras huvudmän i kommunerna som avgör ambitionsnivån, inriktning och prioriteringar utifrån de givna ekonomiska förutsättningarna. Det kan t ex få till resultat att olika typer av bibliotek i en och samma organisation har olika profileringar och uppdrag – vilket i sin tur påverkar t ex en likvärdig tillgång till litteratur. Det finns exempel där bibliotek i samma kommun ges helt olika förutsättningar att erbjuda service (http://www.nacka.se/web/kultur/bibliotek/Biblioteksupphandling/Sidor/Fragorochsvar.aspx) . Det kan man tycka vad man vill om, men det är ett intressant exempel på asymmetri.
Om ordet likvärdighet kommer från den skolpolitiska retoriken, kommer har begreppet asymmetri andra bakgrunder. 2005 gjorde Statskontoret en studie – ”Asymmetrisk uppgiftsfördelning:  En principiell studie av möjligheter och hinder att fördela uppgifter till kommuner och landsting med hänsyn till lokala förhållanden” (http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2005/200524.pdf ). Här tog man upp den principiella frågan om hur lokala förhållanden i kommunerna kunde svara mot statliga krav och önskemål – dvs om alla kommuner måste göra på samma sätt. I ett PM från SKL 2015 gjordes ett försök till definition av begreppet asymmetrisk uppgiftsfördelning: att fördelningen av ansvaret för obligatoriska, lagreglerade uppgifter mellan samhällsnivåerna varierar mellan olika kommuner och landsting/regioner.  Begreppet dök också upp i 2007 års Ansvarsutredning och i 2009 års Kulturutredning. Senast har begreppet dykt upp i dyningarna efter Långtidsutredningen (http://www.regeringen.se/artiklar/2015/06/langtidsutredningen-2015/). Till SVT:s Västerbottennytt (http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbotten/shekarabi-oppnar-for-asymmetri) säger Civilminister Ardalan Shekarabi att ” Det finns en diskussion om asymmetri, att alla kommuner inte ska ha samma skyldigheter och ansvarsområden och det är något som måste studeras.”. På frågan om hur ska det bli likvärdigt om inte alla kommuner har samma krav, svarar ministern ”Då handlar det om att andra nivåer ska ta ansvar för dom verksamheterna”.

Sekretariatets fråga: Vilka är de viktigaste åtgärderna för att öka likvärdigheten i tillgång till biblioteksservice?

Mina svar:

• Nya 1,5 mdkr till skolbibliotek
• Satsa på infrastrukturen: likvärdig ersättning för fjärrlån för alla bibliotekstyper
• Gemensam nationell transportordning mellan alla bibliotekstyper
• Låta regionerna ta över ansvaret för folkbiblioteken (det skulle iaf garantera en likvärdighet inom en region iaf, och det finns fler goda exempel på samverkan med sitt ursprung i den regionala nivån)