Hur främjar forskningsbibliotekens samverkansarkitekturer samhällets kunskapsutveckling?

Frågan ställs av Anna Larssons i hennes aktuella magisteruppsats i informatik från Göteborgs universitet: ”Arkitekturell alignment: Hur väl främjar bibliotekens samverkansarkitekturer samhällets kunskapsutveckling?”. Och svaret är om jag förstått det; nej, inte som det var tänkt iaf.

Från abstrakt, min kursiv:
”Studien visade att samverkansarkitekturer har fått ett ökat inflytande i de undersökta verksamheterna samt att IT-infrastrukturen utifrån ett samverkansperspektiv glidit från dess tidigare syfte att främja statens mål att komma närmare en förhandlad ultimär målbild såsom att stödja den utbildning och forskning som bedrivs vid universiteten och de informations-relaterade handlingar som hör dit samt att i ett längre perspektiv främja samhällets kunskapsutveckling. Istället har infrastrukturen glidit till att stödja externa vinstdrivna aktörers affärsmodeller och lönsamhet. Med andra ord stödjer de nya samverkans-arkitekturerna inte samhällets kunskapsutveckling så som var avsett. Detta oavsett vilken designteori samverkansarkitekturerna baseras på. Studien visade att detta berodde på den strukturella dimensionens genomslag. Detta innebär att när man undersöker samverkan mellan två parter är det viktigt att särskilt observera strukturell alignment då maktfrågor spelar stor roll i offentliga organisationer och påverkar de övriga alignmentdimensionerna. En central fråga blir då hur samverkan med externa vinstdrivande aktörer i offentliga organisationer bör utformas för att alignment ska uppnås?”

(Jag har lite problem med att förstå begreppet alignment, positionering? justering? Någon som kan förklara?)

2 comments

  1. Hej Peter!

    Kul att du uppmärksammar min uppsats som jag skrivit inom ämnesområdet informatik. Som du kanske förstår är jag även utbildad bibliotekarie. Här kommer en kort sammanfattning med begreppsförklaringar (detta är en uppsats i systemvetenskap varför systemvetenskapliga begrepp och termer används).

    För staten är de akademiska bibliotekens yttersta mål att främja samhällets kunskaps-utveckling. Detta görs bland annat genom att biblioteketen och dess bibliotekarier strävar efter att möta människors informationsbehov. Detta förutsätter en infrastruktur som på ett hållbart sätt stödjer goda informationsrelaterade handlingar.

    Den här uppsatsen skrev jag därför att jag vill titta närmare på de olika typer av söksystem för vetenskapligt material som finns på marknaden idag. Jag ville se hur väl de stödjer bibliotekens efterfrågan på informationsresurser och dess förmåga och resurser att uppfylla denna efterfrågan. Jag ville även titta närmare på hur de påverkar användarnas behov av och förmåga att utföra meningsfulla informationsrelaterade handlingar.

    Forskningsfrågan var:

    Hur väl främjar bibliotekens nya samverkansarkitekturer samhällets kunskapsutveckling?

    Uppsatsen handlar om alignment i allmänhet och arkitekturell alignment i synnerhet i en bibliotekskontext. Alignment är från början ett engelskt begrepp som enligt National-encyclopedins engelska ordbok (2015) betyder uppställning på rad, position, läge eller anpassning, tillpassning. Inom informatiken används begreppet alignment för att beskriva balans mellan två objekt. Enligt Oxford English Dictionary (2015) betyder alignment att arrangera längs en linje eller arrangera i ändamålsenliga relativa positioner. När termen alignment används inom politiken betyder den enligt samma källa att gruppera partier, makt eller liknande på basis av gemensamma ideologiska mål. Enligt Merriam Webster Dictionary (2015) betyder alignment mer specifikt att positionera delarna i relation till varandra på ett ändamålsenligt sätt. Alignment kan således beskrivas som två parter som balanseras genom positionering och att detta är ständigt pågående.

    I dagens organisationer är IS/IT i regel sammanflätade med verksamheten och dess processer. Detta skapar konflikter och motstridigheter. Arkitekturell alignment syftar till att harmonisera och balansera olika slags konflikter som finns i en organisations informationsförsörjning och informationsbehandling samt att stödja och balansera motstridiga faktorer i ett längre strategiskt perspektiv och omfattar därför såväl existerande som framtida IT-system, deras inbördes relationer samt deras relationer gentemot verksamheten.

    Studien visade att arkitekturell alignment mellan en samverkansarkitektur och de olika alignmentdimensionerna uppnås genom att en ständigt pågående balansakt där de ingående aktörerna förhåller sig till varandra. Detta förutsätter att de ingående parterna är någotsånär jämnstarka. Så var det inte i de undersökta casen. I de undersökta casen hade innehållsleverantörerna övertaget vilket ledde till en obalanserad relation som påverkar den utbildning och forskning som bedrivs vid universiteten och de informationsrelaterade handlingar som hör dit samt att i ett längre perspektiv främja samhällets kunskapsutveckling på ett negativt sätt. Samverkansarkitekturerna som var tänkta att stödja biblioteken, deras verksamhet, användare och huvudmän stödjer istället snarare externa vinstdrivande aktörers affärsmodeller och lönsamhet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s