Oroande perspektiv och strategier – utmaningar för @Fichtelius

Det finns lite att bita i för Erik Fichtelius, som på KB:s uppdrag ska leda arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Det finns lite att inspireras av också.

Bitet kommer från överbibliotekarien vid Uppsala Universitetsbibliotek, Lars Burman, som redan för ett par å sedan kunde identifiera ett antal oroande perspektiv för biblioteksutvecklingen vid universitetet och högskolor. Perspektiven har bäring på såväl digitalisering som nätverkssamhälle och presenteras som ett kapitel i Kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok 40/2013-2014: ”Sju oroande perspektiv: Om biblioteksutvecklingen vid universitet och högskolor”.

  • ” …forskningsbibliotekens … värld kan komma att fragmentariseras. Intressekonflikter riskerar att uppkomma mellan forskningsbibliotek och folkbibliotek, mellan nationalbiblioteket och lärosätenas bibliotek och mellan större och mindre högskolebibliotek. Dessutom är det inte alltid biblioteken ses som välintegrerade i högskolornas egen verksamhet.”
  • ”Specialisering är av godo, men om detta innebär risker för ökade avstånd mellan universiteten och deras bibliotek finns anledning till oro.”
  • ”Papperspubliceringen visar inga tecken på att minska och den digitala informationsmängden exploderar. Biblioteken måste kunna navigera i oceanerna av
    kunskap, och i ett alltmer decentraliserat kunskapssamhälle behöver biblioteksfinansiärerna långsiktigt säkra tillgången till informationsresurserna, inte bara för sina egna avnämare, utan också för samhället i stort.”
  • ”Digtaliseringen innebär på vissa områden ett väldigt kliv framåt för den gynnade forskaren vid ett stort universitet, men ett kliv bakåt för kollegan vid ett mindre lärosäte. För medborgarens tillgång till information är bilden paradoxal. Viss information går aldrig att nå från det lokala biblioteket eller genom datorn…”
  • ”Universitetsbiblioteken behöver alltså idag köpa pappersböcker och samtidigt betala licensavgifter till den digitala förlagsutgivning som inte är fri.”
  • ”Ett orosmoment … är alltså att universitetsbibliotekens nyckelroll i byggande och tillgängliggörande av stora och/eller unika digitala samlingar inte erkänns och ges resurser. Bibliotekens uppgift håller långsamt att flyttas från tillgängliggörande av enskilda texter till erbjudanden om dynamiskt
    infrastrukturellt stöd.”
  • …orosmoment… är en okänslighet för det fysiska bibliotekets värden. Målet i det moderna samhället är … att hitta former för hur den fysiska tillvarons begränsningar kan berikas av digitaliseringens möjligheter.”

(Tack till @Karolingva)

Inspirationen kommer kanske från Norge där Nationalbiblioteket får i uppdrag att genomföra grannlandets nationella biblioteksstrategi. Strategin innebär bland annat:

1. En gemensam infrastruktur som ger bättre bibliotek och frigör resurser lokalt: Nationalbiblioteket kommer att stärka och utveckla gemensamma tjänster som ger gemensamma och förbättrade katalogdata och sökningar och samtidigt avlastar och frigör tid och resurser i enskilda bibliotek.

2. ny modell för utvecklingsmedel under strategiperioden: att utveckla biblioteken som debatt- och litteraturhus kommer genom att få finansiering för små anpassningar i  biblioteksrummet och att öka antalet evenemang och aktiviteter. nya spridningsmetoder, utveckling av digitala tjänster, även lokalt, bör stärkas. Vidareutveckling av biblioteket som en lärandearena i samarbetsprojekt mellan skolan och specialbibliotek.

3. Fler e-böcker och mer digitalt innehåll kommer att bli mer tillgänglig i offentliga bibliotek,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s