EU:s upphovsrätt och biblioteken

I sin  högaktuella och superintressanta masteruppsats  – Cross-border Copyfight : European libraries re-thinking the InfoSoc Directive – har Karolina Andersdotter analyserat hur biblioteksorganisationer och europeiska nationalbibliotek argumenterat i deras svar på Europeiska kommissionens samråd rörande en granskning av EU:s upphovsrätt.

Det hon kommit fram till är att biblioteksintressenterna generellt sett stöttar en reform av EU:s upphovsrätt, med argumenten att både demokratiska värden och EU:s inre marknad gagnas av detta. Andra biblioteksintressenter argumenterar samtidigt mot en upphovsrättsreform och föreslår i stället kollektiva avtalslicenslösningar, eller så argumenterar de att medlemsländernas suveränitet är viktigare än en sameuropeisk lagstiftning.

Många biblioteksintressenter föreslår antingen ett allmänt ”fair use”-undantag i EU:s upphovsrätt eller så ska flera specifika undantag ska läggas till, t.ex. för text- och data-mining, e-bokslån, att offentligt finansierad forskning ska publiceras öppet, och att kontrakt och tekniska skyddsåtgärder inte kan upphäva inskränkningar och undantag.

Nationalbibliotek och biblioteksorganisationer från central- och östeuropeiska medlemsländer stöttar en upphovsrättsreform i större utsträckning än sina västeuropeiska motsvarigheter. De nämner inte alls licenser som en möjlig lösning. Överlag instämmer biblioteksintressenterna i att interoperabilitet, utbyte och samarbete i aktiviteter och projekt som involverar flera medlemsländer lider av upphovsrättens nuvarande skick.

I svenskt perspektiv fastnar detta citat om den ledande samordningsmyndigheten för biblioteksområdet. Kanske inte ett av de skarpaste uttalandena.

”The National Library of Sweden (KB) writes that on one hand, research projects which involves researchers and/or material from several Member States are affected by the limitations and exceptions; on the other hand KB does not necessarily agree that the exceptions should be made mandatory, claiming this could possibly cause companies to not develop or distribute services useful for libraries because of the mandatory exceptions making them unprofitable (however, it provides no concrete example of this). It is interesting to point out that KB in this case takes other stakeholders into consideration; stressing its own lack of instrumental power, and that it itself lack the set of skills to develop and distribute library service. KB’s view is consistent with what Granholm writes in her thesis: ”The institutions are keen on their good reputation and would, in all respects, sometimes a little too many, do the right thing in relation to the rights holders.” It is noteworthy that the rights of rights holders is internationally harmonised, while user rights are not harmonised at all. Considering this, it is even more noteworthy that KB accommodates the rights holders in its reply, while the users’ rights already are at a disadvantage.”

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s