Bibliotekens sagostunder under utveckling

Sagostunden är en av de äldsta verksamheterna på folkbiblioteken, konstateras i en nya rapport från Regionbibliotek Stockholm.
Men hur ser sagostunderna på biblioteken ut 2015? Hur resonerar biblioteken om varför sagostunden fortfarande är en av de vanligaste verksamheterna som erbjuds? Vilka vill biblioteken nå med verksamheten? Vilka nås idag? Var äger sagostunden rum? Kan man tänka sig en uppsökande sagostund?

Frågorna var många och Regionbibliotek Stockholm uppdrog åt Åse Hedemark, lektor vid Uppsala universitet, att först göra en förstudie och därefter en observationsstudie av sagostundsaktiviteter som den ena delen av Projekt Sagostunden.

Den andra delen av projektet ingår i Regionbibliotek Stockholms partnerskap med Kungliga biblioteket. Den modell för kvalitet som KB tagit fram testades på sagostunden, och både arbetsprocessen och resultatet diskuteras i boken.

Resultaten från båda delarna av Projekt Sagostunden är allmängiltiga och går att applicera på andra biblioteksverksamheter.

Rapporten heter Leonards plåster – Om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund och är skriven av Åse Hedemark och Pia Borrman.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s