Behövs en förening för folkbiblioteksansvariga?

Efter att jag läst på nätet att engelska SCL (Society of Chief Librarians) – dvs en sammanslutning för folkbibliotekschefer i Storbritannien – ska arbeta för att skapa en gemensam nationell digital plattform där folkbibliotekens samlade resurser ska samlas och presenteras för nya och etablerade folkbiblioteksanvändare, undrar jag om det inte är dags att formalisera nätverkandet mellan landets ansvariga för folkbiblioteken.

Visst kan många folkbiblioteksfrågor drivas genom Svensk Biblioteksförenings försorg.
Men föreningen är en lobbyorganisation som driver sina frågor ur medlemmarnas perspektiv. Eftersom medlemmarnas perspektiv kan vara nog så splittrade; beroende på uppdrag, status och anslag – så kanske det inte är säkert att SB är något att hålla i handen när den kommunalekonomiska åskan går. När en annan lobbyorganisation Sveriges Länsbibliotekarier förra året lyfte frågan om dåvarande statssekreterare Peter Honeths anmärkningsvärda uttalande om KB:s huvudroll och biroll, så hördes inte många pip från föreningen, iaf inte officiellt. Vilket kan bero på att en del medlemmarna kunde förväntas hålla med Honeth och föreningen ville inte underblåsa eventuella åsiktsskillnader.

Visst kan många folkbiblioteksfrågor drivas genom Sveriges Länsbibliotekariers försorg.
Men även den sammanslutningen är en lobbyorganisation som kan företräda det regionala perspektivet men inte alltid det primärkommunala. Ibland kan vi dra åt samma håll, men regionbiblioteken får sina uppdrag från stat och region vilket kan betyda att såväl ambitionsnivåer som mål inte alltid är fullt synkade med den kommunala verkligheten.

Visst skulle många biblioteksfrågor kunna drivas genom SKL:s försorg.
Det är ju ändå SKL som utser representanterna för folkbiblioteken i KB:s inflytandestruktur. Men frågan är om det finns någon tydlig linje i SKL:s långsiktiga arbete med folkbiblioteksfrågan på nationell nivå. Vid något enstaka tillfälle tidigare har SKL kallat ansvariga för folkbiblioteken i landet till en gemensam träff för att låta dem prata ihop sig. Dock verkar det som de inte har kapacitet att hålla igång ett folkbibliotekschefsnätverk och inte heller har några planer på det.
Jag antar att SKL skulle tydligare ha kunnat företräda folkbiblioteken i dialogen med såväl KB som Kulturrådet, men det verkar inte som de har kraften att göra det – bland annat för att det saknas fora för dialog med och mellan verksamhetsansvariga för folkbiblioteken.
När det gäller andra kommunala bibliotek förlitar sig branschen helt på det arbete som görs i Den Nationella Skolbiblioteksgruppen.

I utvärderingen av KB:s inflytandestruktur föreslår Peter Almerud (min kursiv):
”Representanterna för de myndigheter som nominerar ledamöter till de olika grupperna i inflytandestrukturen har motsvarande stöd hos sina respektive myndigheter. Någon sådan funktion finns inte för folkbibliotekens representanter. KB bör därför uppmana SKL och folkbibliotekscheferna att inrätta ett forum där folkbiblioteken kan lyfta frågor som är aktuella eller som man vill driva i inflytandestrukturen.”

Så varför skulle inte ansvariga för folkbiblioteken kunna organisera sig?

  • Våra chefer har gjort det i Sveriges fritids- och kulturchefsförening (SFK):
    ”SFK är en intresseorganisation inom kultur- och fritidssektorn i Sverige. Vi är en branschorganisation med syfte att verka för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte bland våra medlemmar. Föreningen är öppen för dig som är fritidschef, kulturchef eller har motsvarande funktion i en kommun.”
  • Våra kollegor på högskolebiblioteken gör det i ett Forum för bibliotekschefer under SUHF.
    ”Forum har på olika sätt bidragit med underlag och förslag till SUHF:s styrelse. Styrgruppen har också i olika sammanhang föreslagit representanter till nationella styr- och referensgrupper, främst till Kungl. bibliotekets inflytandestruktur. Kungl. biblioteket har ett uppdrag för samordning av de svenska universitets- och högskolebiblioteken och är därför en viktig samarbetspartner. Fr.o.m. 2011 har KB:s uppdrag utvidgats till att omfatta ett samordnings- och utvecklingsansvar för hela bibliotekssektorn vilket gör att Forum får en ännu viktigare roll att representera lärosätenas bibliotek.”

Det närmaste som finns för folkbibliotekens del är en sluten Facebookgrupp som startades efter KB chefsmöte i november 2014. Det är bra med en sån grupp, men det är ”the usual suspects” som deltar i konversationen i gruppen och det är fortfarande lite oklart om vilka gruppen riktar sig till, dess syfte och mål – än mindre mandat.

Så kära kollegor, som läser det här – vad tycker ni? Behövs det en formalisering av nätverken för folkbibliotekschefer på nationell nivå eller räcker det som det är? Kommentera gärna här eller på Facebook!

One comment

  1. Hej Peter
    Bra inlägg. Tack för det. Jag har haft upp detta flera gång i olika lokala fora. Framförallt då – för några år sedan SCL tog fram en slags universell servicedeklaration (Best practice) ang. Internet på UK folkbibliotek Ser nu att det har gjorts om till en ”digital offer”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s