Om eböcker i Ordfront

I november fick jagen en fråga från Marianne Steinsaphir på Ordfronts Litterära Magasin: Hur viktig är e-boksutlåningen för folkbiblioteken på sikt. En del debattörer har ju menat att det är en ”ödesfråga”. Hur kommenterar du det?

Mitt svar finns i något redigerat skick i decembernumret av tidskriften.



Här svaret i sin helhet:

Jag ser biblioteket som en av folket utvald process för fördelningen av makten över kunskap, information och upplevelser med och mellan människorna i samhället, snarare än som en plats där du kan låna och återlämna böcker.
I det perspektivet blir frågan om e-böcker är en övergående fluga – eller ödesfråga – irrelevant. Om e-böckerna kommer att vara relevanta för allmänheten i framtiden, så kommer biblioteken att anpassa sin service efter de behov och förutsättningar som uppstår.

Självklart ska allmänheten ha tillgång till bibliotekens samlingar av litteratur av hög kvalitet – oavsett format. Biblioteken har dock en så stark och lång historisk tradition av att samla och förmedla denna goda litteratur att de knappast rubbas av något så enkelt som ett medieformatbyte. Bibliotekspersonalens samlade kompetenser kännetecknas av en unik bredd och djup, deras adaptiva förmågor gör att de kommer att kunna förhålla sig till såväl tillgången till, som avsaknaden av, e-böcker.

Och ett tillägg:
Jag är medveten om att jag uttrycker mig provocerande och, kanske någon tycker, raljerande över en komplex fråga. Det jag är ute efter är att om biblioteken klarade av formatövergången från papyrusrullar till kodex, från handskrifter till tryck, så då borde biblioteken kunna klara av ett nytt formatskifte. Men att vi måste förhålla oss till det så att bibliotekspersonalens yrkesmässiga kompetenser tas till vara i framtiden. Kompetenser som plöjs ner i medieurval, lokaler och serviceutbud.
När biblioteken en gång i tiden öppnade sina bokhyllor för brukarnas eget, fria informationssökande så var det en stor förändring som förändrade många bibliotek i grunden. Det var en så radikal förändring att den ännu inte gäller alla typer av bibliotek. Själva biblioteken överlevde dock denna förändring och blev bättre, mer demokratiska. Bibliotekspersonalen fick förhålla sig till det och agera därefter. Samma sak gäller, enligt mitt förmenande, eböckerna.

Frågan om e-böckernas vara på biblioteken är infrastrukturfråga, lika viktig som säg fjärrlån eller metadata. Det ska bara fungera. De som har mandat, förmåga och kunskap ska ges möjlighet och resurser att lösa frågan. Mina förväntningarna på SKL är därför stora – eftersom e-boksfrågan snarare är en kommunal fråga än folkbiblioteksfråga. I och med läsplattor och surfplattor i skolan har de kommunala skolbiblioteken också en roll.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s