Sommarläsning 3 Kandidatuppsatser

Ensamkommande flyktingbarn, fysiska och virtuella biblioteksmiljöer, kvalitetslitteratur – det är inte många folkbiblioteksområden som sparats i vårens kandidatuppsatser från B/I-utbildningarna. (Hmm, det skull väl vara metadata och Dewey  i så fall…)I det här fallet BHS i Borås.  Många är värda att uppmärksammas. Här är ett subjektivt urval:

”Att diskriminering och rasism är en aktuell fråga som behöver medvetandegöras även bland bibliotekarier tyder dock även det faktum på att föreningen Bibliotek i Samhälle (BiS) nyligen uppdragit åt två erfarna bibliotekarier att arbeta fram ett antal punkter att användas som stöd för biblioteksarbete i denna fråga (Säg inte att rasismen finns någon annanstans – bibliotekens antirasistiska arbete, 2013).”

  • Josephine Grapensparr och Malin Johansson: Biblioteksbloggen – en studie om realisering av bloggverksamheter vid folkbibliotek

”…bloggverksamheten kan förbättras om dialogen mellan bibliotekspersonalen ökar, det vill säga att de tillsammans, formellt, diskuterar, motiverar och dokumenterar problem, möjligheter och visioner med bloggen.”

”Det som tydligast framkommer under intervjuerna med ungdomarna är att de efterfrågar utrymmen som är till för dem, de vill ha sköna sittplatser för att kunna sitta i grupp utan att riskera att störa omgivningen och de vill inte heller bli störd av andra runt omkring. De vill ha gladare färger, fler växter och en ungdomsavdelning eller ett ungdomsrum som ligger lite avskilt från det övriga biblioteket där de kan umgås, spela teve-spel eller lyssna på musik. De efterfrågar en större variation av aktiviteter, till exempel temakvällar rörande skapande eller inspiration och en tydligare marknadsföring av vad biblioteket erbjuder.”

  • Isabelle Mattsson och Anna Åhlund: ”Biblioteken vill bara vara hippa” – en studie om ungdomars attityder till bibliotekens marknadsföring på sociala medier.

”Vår studie visade att ungdomarna hade en stereotyp bild av biliotek som gammaldags. Denna bild framkom då de främst kopplade organisationen till böcker och läsning samt att de inte kände tilltro till bibliotekens närvaro på sociala medier.”

”Det mest anmärkningsvärda i diskussionen anser jag är att informanterna kallar den smala litteraturen för kvalitetslitteratur. De tycker alltså att de smala böckerna har kvalitet, samtidigt som det framgår att det är dessa böcker som de är allra försiktigast med att köpa in.”

”Det grundläggande är att bibliotekarierna ska kunna identifiera användarnas behov och förutsättningar för att sedan utifrån dessa bistå med sitt tekniska och organisatoriska kunnande och erbjuda dem hjälp som är anpassad efter de individuella behoven.”

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s