Plikt, nytta, lust – så förhåller sig bibliotekarier till litteraturförmedling

De danska biblioteksforskarna Nanna Kann-Christensen och Gitte Balling beskriver i norska Bok og Bibliotek vad och hur (danska) bibliotekarier tänker när de tänker på litteraturförmedling:

Ny dansk forskning visar att litteraturförmedling tjänar många andra syften än att bara ge läsarna erfarenhet genom biblioteksbesök och läsning. Områden som bibliotekets synlighet i samhället och bibliotekariens egen kärlek till litteraturen står sida vid sida med bibliotekariens syfte att förmedla litterära upplevelser till läsaren.”

Folkbibliotekens litteraturförmedlingen utgår enligt  Kann-Christensen och Balling från läsaren på olika sätt. Läsaren blir använd som argument for litteraturförmedlingen i sig själv. Detta sker från tre skilda utgångspunkter, nämligen från bibliotekets och bibliotekariernas plikt, nytta och lust.

Även om bibliotekarier förmedlarlitteratur och läsupplevelser för biblioteksanvändarnas  skull så görs  det också eftersom de politiska uppdragen skal följas. det är deras plikt. . Litteraturförmedlingens effekter i form av ökade utlåns- och besökssiffror stärker bibliotekets legitimitet vilket innebär att man kan påvisa bibliotekets nytta. Den sista faktorn, lust,utgår från bibliotekariernas engagemang och arbetsglädje.

Bibliotekarien som stigfinnare
Nutidens bibliotekarier menar fortfarande att litteraturen skall förändra något i läsarnas liv men i dag handlar det mer en om att litteraturen berikar, gör läsarna mer toleranta, empatiske och att litteratur helt enkelt gör livet mer trivsamt. Bibliotekariens uppgift handlar därför i allt högre grad att öppna läsarnas ögon for litteraturens mångfald. Det visar sig också att det inte bara är litteraturen som har bibliotekariernas uppmärksamhet. Flera danska bibliotekarier menar att det nästan är viktigare att läsarna skall få en god upplevelse när de är på biblioteket.

Biblioteket som varumärke
Enligt  Kann-Christensen och Balling är det inte enbart för litteraturen i  sig biblioteken förmedlar den. Litteraturförmedling tjänar också andra syften som att maximera utlånssiffror och antal besök samt att ge biblioteket ett varumärke  som en pölats för upplevelser.

Bibliotekariens passion för läsning
Bibliotekariernas egna passion för läsning er också et verktyg i förmedlingsarbetet. Litteraturförmedlingen fungerar bäst när bibliotekarien själv engagerad och entusiastisk för den litteratur som ska förmedlas. Bibliotekarierna utgår från sina egna preferenser som verktyg både när det gäller vilka böcker som ska förmedlas och sättet de förmedlar på. Risken finns att denna förmedlingsmetod främst tillgodoser de läsare som mest liknar bibliotekarierna själva, det vill säga utbildade kvinnor i sina bästa år.

Den som är intresserad av svenska bibliotekariers förhållande till skönlitteratur hänvisas till Region Hallands projekt Synen på skönlitteratur för vuxna som släppt sin första rapport.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s