Om bokbloggar och läsecirklar

Två intressanta magisteruppsatser från B/I-utbildningarna har kommit som handlar om folkbibliotekens läsfrämjande uppdrag:

1) Bloggarens val

Camilla Andersson och Agneta Holmgren gör en studie av lästips på bloggar: Bloggarens val

Följande bok- och biblioteksbloggar analyseras
Bokbloggen
Bokhora
Boktoka
En annan sida
Pocketblogg.se
Bibliotekstipset
Boksynt
Den sköna bloggen
Högsbo & Hisingens biblioteks blogg
Järfälla folkbibliotek Bloggen

Det finns snligt författarna tre perspektiv på bokbloggandet

• Den sociala aktivismen som betonar vikten att nå ut till dem som inte själva kan eller vill ta del av det utbud som erbjuds.
• Den konservativa responsen går ut på att bloggaren tipsar om det som bloggaren uppfattar som böcker av hög kvalitet.
• Det populistiska initiativet betonar vikten av att efterfrågan ska bestämma utbudet. Bloggarna presenterar böcker som har höga försäljningssiffror och kan på så sätt öka intresset för sin blogg och därmed få högre besöksiffror.

Från slutsatserna: (Min kursiv)
”I sin funktion har de lästips vi studerat på de utvalda bloggarna flera likheter med den skyltning och förslag på läsning som bibliotekarier traditionellt har producerat för bibliotekets användare.”

”Generellt för bloggarna är att de väljer att skriva om nyutgiven litteratur.”

”Gällande biblioteksbloggarna kan frågan ställas om lästipsen representerar beståndet i biblioteket eller den personliga preferensen.”

”Majoriteten av lästipsen handlar om romaner”

”Bloggarna använder sig av kategoriseringar där vissa genrer framgår tydligt: som deckare, Science-Fiction, fantasy. Men det finns också termer som är svåra att tyda. Och det blir problematiskt när ämnesorden inte förklaras.”

Camillas och Agnetas Råd till bloggare

• Att bloggens upphovsman och skribenter är presenterade; d.v.s. att det tydligt framgår vem som står bakom bloggen och vad de väljer att publicera på bloggen. Här kan biblioteksbloggarna få inspiration av de privata bloggarna.
• Att måldokument finns med; genom att i måldokumentet visa vad bloggen står för och vad de vill uppnå. Ett föredöme är Högsbo & Hisingens manifest.
• Att bloggen har anpassningar för funktionshindrade t.ex. inspelade tips och tangentbordsnavigering.
• Att bloggen har ett kronologiskt arkiv uppdelat på år och månader; vilket alla utom en blogg i vår undersökning hade.
• Att bloggen har en tydlig pedagogisk struktur; för att hjälpa nya och ovana användare att lätt navigera på bloggen.
• Att bloggen strukturerar och förklarar sin kategorisering; så att böckerna inte försvinner i alltför många etiketter.
• Att välja böcker ur ett vidare geografiskt perspektiv – ha ett globalt perspektiv.
• Att på biblioteksbloggarna uppmuntra till interaktivitet genom ha tävlingar och frågor riktade till bloggens besökare.
• Att föra fram sitt bibliotek genom att visualisera böckerna, biblioteket och bibliotekarierna genom foton och Youtubeklipp.
• Att på biblioteksbloggarna använda händelser i omvärlden, på biblioteket eller utanför, för att sätta in bloggens lästips i ett litterärt perspektiv eller i ett större sammanhang.
• För biblioteksbloggarna tror vi också att kontinuiteten är viktig. Att biblioteken har en handlingsplan som sträcker.

2) Bibliotekariens roll i läsecirkeln

Nadja Bäckljung och Ida Granlund beskriver i sin magisteruppsats Bibliotekariens roll i läsecirkeln hur sju bibliotekarier ger uttryck för sin litteraturförmedlande roll i folkbibliotekens secirklar.

Även här handlar det till stor del om marknadsföring; dels om marknadsföring av bibliotekens läsecirklar själva men också:

• Marknadsföring av bibliotekets verksamhet och bestånd genom läsecirkelverksamheten.
• Marknadsföring av bibliotekspersonalens kompetens
• Marknadsföring gentemot kollegor och ledning.

Hur ger då bibliotekarierna uttryck för en pedagogisk roll i sitt arbete i läsecirkeln?
Författarna ser två läger, en där vikten av att ha läst boken poängteras och en linje där kravfullheten har släppts. Det betonades att läsecirklarna inte var en del av en skola utan uppfattades som något man gjorde för sin egen skull på sin fritid där det inte fanns något prestationskrav.
”Bibliotekarierna som håller i läsecirkeln är en resurs som deltagarna har tillgång till. Det kan också vara en pedagogisk tanke att låta deltagarna känna att de har något att säga till om, att de känner sig delaktiga.”

Hur ger bibliotekarierna uttryck för en marknadsförande roll i sitt arbete med läsecirkeln?
Läsecirkeln blir en ingång in till biblioteket och dess övriga verksamheter. Författarna menar att det inte räcker med marknadsföringen som punktinsats som vid enstaka tillfällen när en ny läscirkel startas. För att visa upp vad biblioteket kan vara och stå för bör läsecirkeln finnas med kontinuerligt på exempelvis bibliotekets hemsida och övrigt informationsmaterial som ett påvisande om vad biblioteket har att erbjuda i stort.

Hur ger bibliotekarierna uttryck för en litteraturkännande roll i sitt arbete med läsecirkeln?
Enligt författarna kan de intervjuade informanterna kan inta alla tre de rollerna: bibliotekarien som pedagog, bibliotekarien som marknadsförare och bibliotekarien som litteraturkännare.

Dock ser man två sysnätt i arbetet med läsecirklar:

•  Dels att utmärka bibliotekariens egna unika  litterära kompetens.
• Dels en efterfråganstyrd litteraturförmedling, som mer ville lyfta upp gruppens tycke och smak.

En kommentar från mig:
Undersökningen handlar om bibliotekens egan läsecirklar. Många av informanterna säger att det inte behöver vara en bibliotekarie som håller i läsecirkeln. Och då funderar jag på varför i hela världen biblioteken inte samarbeter mer med folkbildningen om läsecirklar. Nu kommer ni säkert att säga att det gör vi visst det. Och det är ju alldelses förträffligt i så fall. Men ni andra då? Det här är ju ett exempel på vinna/vinna. Biblioteken når ut med sitt busdkap och innehåll, studieförbunden har stor erfarenhet och mångårig kunskap att arrangera den här typen av icke formellt lärande, de har pedagogiska metoder och brinnande cirkelledare och marknadsföringskanaler.
Ta in bibliotekskompetensen i läsecirkeln när den behövs. Gör inte allt jobb själva!