Om omvärldsspaning och trender

Jag fick i uppdrag att göra en översyn över de trender som regionförbundet identifierade 2009 i ett underlagsmaterial till Kulturpolitiskt program för Örebroregionen.

 Så jag tittade i spåkulan. Framför allt är två spåkulor är viktiga för mig i min omvärldsanalys kring kultur:

 

Nedan finns resultatet av min uppdaterade omvärldsspaning. Mina kommentarer är kursiverade.
Stämmer dom? Vad fattas? Vad har jag missförstått? Vad borde jag ha utvecklat? Jämför gärna med
underlagsmaterialet och kommentera gärna!

4 metatrender

  • Ökat fokus på hållbar utveckling
  •  Globalisering
  •  Individualisering
  •  Klimatförändringar

 Metatrenderna är fortfarande aktuella och kommer att vara hållbara över tid.

 

Specifika trender

Ökat behov av äkthet och mening

Det finns enligt min uppfattning en problematik kring begreppet ”äkthet”. Vem, i en individualiserad värld, avgör vad som är äkta och falskt? Finns det värden som är gemensamma och kan omfattas av alla? När en konststuderande kan fejka ett psykiskt sammanbrott och presentera det som konst, ska man betrakta sammanbrottet som äkta eller är den konstnärliga upplevelsen det?
Vem avgör att ett virtuellt möte är mindre äkta än ett fysiskt möte? På vilket sätt är en upplevelse som karaktäriseras av stillhet och andlighet mer ”äkta” och meningsfull än en upplevelse som präglas av ljud och yta?

 Jag upplever trenden, om den nu finns, som splittrad och motsägelsefull och behöver analyseras ytterligare:

  • Det finns behov av ”lågintensiva mötesplatser” som komplement till bruset. Slow Thinking är en analog motrörelse, om den är mer äkta och meningsfull eller inte ligger lite i betraktarens öga.
  • I det ganska komplicerade samhälle vi lever i finns ett behov av att leta efter strukturer som ger stöd i att förstå det som sker omkring. En del strukturer utgår från ett nostalgiskt synsätt – skönhet, etik etc är redan definierat i en äldre tidsålder och ett annat sammanhang och de definitionerna borde gälla även idag. Jag tror att extrema nationella och religiösa grupper har sin grogrund i sökandet efter trygghet i strukturerna. En motrörelse till det postmoderna, samtidigt som dessa rörelser tar stöd i globaliseringen och nätverkandet. Nationalistiska rörelser kan träffas över gränserna och vara nationalistiska tillsammans med andra likasinnade utan att man uppfattar det som motsägelsefullt.
    Det finns behov av att tillhöra. Ett behov som nödvändigtvis inte grundar sig på traditionella värden som familj eller samhälle. Det kan lika gärna handla om motorcykelklubbar, stick-kaféer eller fotbollslag. (En man av idag är i regel mer trogen sitt fotbollslag än sin hustru, och fotbollslaget som han följer kan lika gärna ligga i ett annat land som hemmavid)
  • Upplevelsen av (behovet av) äkthet är individuell ger stöd till metatrenden Individualisering.

 

Ökade ekonomiska klyftor

Jag har ingen statistik kring detta, men menar att trenden fortfarande är aktuell.

Dock  finns det en digital klyfta i samhället som påverkar den digitala delaktigheten. Orsaker till ett digitalt utanförskap handlar om skillnader i ålder, utbildningsnivå och ekonomi.

 

24-7 eller Allt snabbare flöden

En allt tydligare trend.

Medierna på nätet får allt större betydelse och ligger allt oftare till grund för traditionella media som papperstidningar och TV. Exempel Wikileaks avslöjanden under 2010 eller utrikesministerns blogginlägg i samband med bombningen i Stockholm innan jul.

 

Den globala byn – Världen tillgänglig på hemmaplan

En allt tydligare trend.

Dock förändras spelplanen hela tiden. Sociala nätverk som t ex Lunarstorm upphör eller köps upp och inkorporeras av andra aktörer. Nya aktörer kommer till.
Samtidigt finns risken att nätverken blir allt med begränsade till underhållning.
Alternativa upphovsrättsrörelser som bygger på Creative Commons, Open Access och öppen källkod skapar förutsättning för ett större och bredare utbud, samtidigt som olika stater på olika sätt försöker begränsa åtkomsten till digitalt material – USA efter Wikileaks, Kina och Google, Sverige och The Pirate Bay.

 

Ökat samarbete mellan kultur och näringsliv

Tveksamt om det är en trend. Även om det finns några trevliga exempel så handlar det kanske mer om önsketänkande från kulturområdet. Man är långt ifrån de nivåer på samarbete som finns mellan idrott och näringsliv.

 

Mångfalden av kulturyttringar ökar

Skrivningen i underlaget handlar med om att motsättningen mellan skräpkultur och finkultur minskar. Vilket är en tydlig trend eftersom kulturmönster och kulturkonsumtion blir alltmer individuell. Vad en grupp kollektivt tycker om kvalitet blir allt mindre intressant för individen eftersom kulturkonsumtionen sker individuellt.
Samtidigt bildas nya grupper och subkulturer kring nya kulturfenomen vilket ger ett stöd för att mångfalden kulturuttryck ökar.

 

Kulturkonsumtionen ökar

En säker trend. Multitasking är ett begrepp som innebär att man gör fler saker samtidigt. Den nya digitala tekniken skapar förutsättningar för att samtidigt som man skriver på en artikel så lyssnar man på musik och chattar.

 

Mer makt åt regionerna

I alla fall blev det en effekt av Kulturutredningen. Det borde också innebära en ytterligare decentraliserad maktförskjutning – mer makt åt den lokala nivån.

 

Dynamiska regioner drar ifrån

En säker trend.

 

Hårdare konkurrens om finansiering

En säker trend. Vi kommer att få se allt fler kulturinstitutioner som i all större utsträckning outsourcar (delar av sin) verksamhet.
Exempel finns in om biblioteksbranschen där stora biblioteksorganisationer köper upp tjänsten medieinköp från Bonniersägda Adlibris eller Nacka kommun som lägger ut biblioteksverksamheten på entreprenad.
Jens Thorhauge säger i Bibliotek og Medier när det gäller folkbibliotek att allt som kan outsourcas ska outsorcas.

 

Urbanisering

En säker trend, rentav en metatrend.

 

Förändrade generationsbundna kulturmönster

En säker trend.

 

”Gratissamhället” expanderar

Kompliceras av en föråldrad upphovsrättslagstiftning. Alternativa upphovsrättsrörelser som bygger på Creative Commons, Open Access och öppen källkod skapar förutsättning för ett större och bredare utbud, samtidigt som olika stater på olika sätt försöker begränsa åtkomsten till digitalt material – USA efter Wikileaks, Kina och Google, Sverige och The Pirate Bay.

 

Fildelning är inte bara illegal utan kan vara ett medvetet sätt att marknadsföra en tjänst, vara eller kulturupplevelse.

 

Ökad mångfald

En säker trend, rentav en metatrend.

 

Allt viktigare att vara involverad och att aktivt delta

Allt mer marknadsföring sker viralt, t ex YouTube-filmer som sprids från individ till individ. Det skapar ett socialt kitt mellan människorna.
Det finns en utvecklad fan-kultur som reproducerar, omtolkar och uppfinner nytt innehåll i redan givna sammanhang. T ex fanfiction-skribenter som skriver fortsättningen eller alternativa slut till TV-serier om vampyrer.
I interaktiv teater interagerar publiken med skådespelarna.
Samtidigt säger användabarhetsgurun Jacob Nielsen att endast 5 % i en nätsamfällighet är aktiv och endast 1% är mycket aktiv – resten följer bara med och genererar sällan något innehåll. Man kan misstänka att 80/20-regeln kan gälla när det handlar om involvering och deltagande. 20% står för 80% av innehållet.

Flashmobs uppstår som en egen kulturform och är helt beroende av deltagande och publik.

Kultur som hälsofaktor

En trend som skapas och upprätthålls fr a av den offentligt finansierade kulturen.

Nya trender att beakta

Gränserna mellan privat och publikt/offentligt suddas ut

Nätverken gör att gränserna mellan privat och publik kulturproduktion och -konsumtion blir otydliga.
53 % av anställda med tillgång till internet säger att de någon gång surfat privat på jobbet. I tjänstesektorn är det ofta OK att jobba hemifrån, man släpper inte jobbet när man lämnar arbetsplatsen. Det också påfallande OK att ”hemma jobbifrån”. Dvs sköta enklare ärenden, hålla koll på barn och föräldrar från arbetsplatsen.

Whizzle blowers som t ex Wikileaks

Kommer att få en effekt, men vilken är oklar.
Samtidigt som det finns en rörelse för öppen tillgång till information motarbetas denna av starka krafter som kan helt ändra innehåll på och förutsättningarna för nätverken.
Det här innebär en omdefinition av begrepp som journalism och journalist.

Nya folkrörelser

Vilka nya folkrörelser kan bildas genom metatrender och informationsteknologi?
Ibn Rushd är det senaste studieförbundet. Det tar sin utgångspunkt i islam och samlar en rad invandrarföreningar. IOGT-NTO lockar till sig nya medlemmar med bakgrund i andra länder.
Folkbildningen använder sig av nya metoder för att genomföra sitt uppdrag.

Dagens unga är mer intresserade av lösningen aven specifik fråga (miljö, djurrätt etc) än ett ideologiskt koncept. Föreningen Djurens rätt har fler medlemmar än samtliga politiska partiers ungdomsförbund tillsammans.

Traditionella kompetenser hotas

Enligt 2010 års PISA-rapport minskar läsförståelsen hos svenska elever. (http://www.skolverket.se/sb/d/3341/a/23170) Regeringen pratar om statliga insatser, ett sk ”Läslyft” kan vara på gång.

Sen kan man diskutera läsbegreppet och dess relevans.

Mobila tjänster

Utvecklingen av läs- och surftplattor samt smarta telefoner gör att kulturutbudet anpassas till tekniken. Samtidigt förväntar sig användarna att det ska finnas applikationer för kulturaktiviteter på sina mobila datorer och telefoner.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.