Roi – Kungen av Asien 
För en månad sedan återvände jag från en resa till Asien. Där träffade jag bibliotekarier i Korea, Vietnam, Filippinerna och Japan som deltog i en serie workshops som kallas Library Connect och som anordnades av förlaget Elsevier. Jag hade nöjet att hålla föreläsningar om marknadsföring på biblioteket, prata med bibliotekarier och lära mig mycket om det dagliga biblioteksarbetet i Asien.
Det var naturligtvis mycket intressant. Jag var glad över intresset för marknadsföring, främst det stora intresset för intern marknadsföring, dvs ” marknadsföring riktad till ägare ”. Det gäller alltså att få fram vårt budskap till beslutsfattare, de som styr vår budget och därför vårt öde.
Metoden för marknadsföring varierar i olika bibliotek, varje bibliotek är unikt, men att marknadsföra sig internt är absolut nödvändigt därför att det inte är säkert att bibliotekens ägare vet vad som görs och varför.
Jag blev förvånad över hur långt biblioteken i Asien har kommit i detta avseende.
ROI betyder ”Return on Investment” och är en metod där man jämför nettovinsten av ett projekt med dess totala kostnader. Man får alltså fram förhållandet mellan vinst och investeringar.
Det är detta ägarna är intresserade av och det är ett språk de förstår. Men hur mäter man nettovinsten på ett bibliotek? Många universitetsbibliotek runt om i världen har arbetat med denna fråga under några år, dock inte alla. Även i Asien diskuterar bibliotekarier olika sätt att mäta avkastning på investeringar på biblioteket. Det är kanske lite lättare för universitetsbiblioteken, som till exempel kan mäta hur många av citaten som kommer från elektroniska källor (för att få bra argument för att motivera inköp av elektroniska resurser, som nästan alltid verkar vara för dyra i inköp för människor utanför biblioteket.)
Man kan också se hur många arbetstimmar som ett bibliotek sparar för forskare (genom att hjälpa dem att finna och läsa artiklar); eller hur många procent av universitetsanställda /forskare som använder sig regelbundet av biblioteket; eller, hur ofta citat i universitetspublikationer kommer från biblioteket.
Det är svårare att mäta allt detta på folkbibliotek, men i Korea finns exempelvis en undersökning i vilken bibliotekets användare har tillfrågats om hur mycket de skulle vara villiga att betala för böcker/ DVD/talböcker eller tjänster. Summan av detta jämförs med den årliga kostnaden för biblioteket, inklusive förvärv. (ROI) blir 3,5 – 4%.
I de nordiska länderna diskuteras de positiva effekterna på medborgarnas hälsa i stad/kommun av tillgång till kultur. Vidare diskuteras bibliotekens inverkan på den allmänna utbildningen för kommunens invånare. Bättre allmänutbildning har en enorm potential eftersom bättre utbildning ger bättre förutsättningar för ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet.
Det finns inte så många studier ännu, men det måste vara värdefullt att bibliotekens huvudmän genom intern marknadföring görs medvetna om bibliotekens verksamhet.
Andra intressanta intryck och observationer från Asien:
Jag blev mycket imponerad av bibliotekens kreativitet och där skulle jag vilja framhålla biblioteken på Filippinerna, där inte ens en tyfon kunde stoppa bibliotekarier från att komma till Library Connects möte. Hela Manila stod stilla, elektriciteten var avstängd, men arrangörerna och deltagarna satte sig tillsammans inne i biblioteket där vi kunde använda generator och där vi höll workshopen medan hela universitetet var helt mörkt.
I alla länder väckte min fråga om man får lov att använda mobil på biblioteket stor munterhet. I Korea sammanfattade en bibliotekarie den asiatiska inställningen till mobiler: ”Om vi tar mobiler från folk kan vi omedelbart stänga biblioteket, ingen kommer till ett ställe som förbjuder mobiler”.
På många bibliotek i Japan, bärs uniformer endast av kvinnliga anställda. Manliga anställda har på sig vanliga kostymer.
Twitter är älskad och används mycket på bibliotek för snabb kommunikation med kunder och bland kolleger. Japanska och koreanska språket använder tre gånger färre ord än i svenskan, eftersom de använder tecken (ett tecken för ca 3 ord).
För japanska bibliotek är Facebook en självklarhet eftersom över 2 miljon japaner är anslutna till Facebook. Särskilt för en yngre generation är det förmodligen en av de viktigaste formerna av kommunikation precis som i Europa.
Ett intressant sätt att marknadsföra sig bland nya studenter fann jag på ett bibliotek i Japan.: Bibliotek anordnar turer till bokhandeln där de nya studenterna kan välja de böcker de vill ha och biblioteket köper sedan in enligt deras önskemål. Det finns några få begränsningar, exempelvis modetidningar, kvällstidningar och serietidningar.
I Korea hörde jag talas om en programvara som tillåter läsarna att se vilka böcker de lånat och hur många. Programmet är i form av ett akvarium, där varje lån förvandlas till en fisk. Är man en flitig låntagare, växer fisken och den som får den största fisken kan ta emot ett pris eller få en annan belöning, till exempel visas hans eller hennes namn på bibliotekets monitor.
Och sist, nästan alla kvinnliga bibliotekarier som jag träffade i Asien bar inte bara höga klackar, utan skorna var i silver, guld, eller åtminstone dekorerade med glassmycken.
Mer om ROI på kursen den 17 december i Stockholm http://www.zuzh.com/svenska/kurser/mf-roi/marknadsforing-roi.html
Zuzana Helinsky, zh Consulting
Peter Alsbjers blogg (2007 - 2022) 
