Gästbloggare: Lotta Larsson

I en värld av bokbloggar – Varför blogga om böcker?

Det finns oräkneliga bokbloggar för den läs- och litteraturintresserade att botanisera bland. Börjar man läsa en bokblogg får man raskt tips på fler och om man surfar in på bokbloggar.nu får man ett ständigt flöde av inlägg från nästan 300 olika bokbloggar. Att blogga om böcker är ett sätt att umgås på nätet. Ett bra exempel är till exempel det virtuella bokbloggsparty som anordnades på bloggen ”Om böcker som jag hunnit läsa” för en tid sedan. Skribenterna kommenterar friskt varandras inlägg, länkar till varandra och tipsar om (och varnar för) böcker. Man kan välja att hoppa på olika bloggteman och enkäter där man kan jämföra sina svar med andras. En del bloggare för noggranna protokoll över antal lästa titlar, manliga eller kvinnliga författare, klassikerlistor, antal sidor, lästa böcker på olika språk, och så vidare, och så vidare i all oändlighet. Ibland kan man hitta listor och statistik som skulle kunna göra vilken nördig kalenderbitaren hur avundsjuk som helst.

Några av de bokbloggar jag följer har nyligen tagit upp och diskuterat bloggandet i förhållande till litteraturkritiken i gammelmedia som dagstidningar och tv. Bland annat Bokmania och Lyrans noblesser. På samma sätt som man oftast lär sig vilken recensent i dagspressen som brukar ha en smak som passar den egna är det på samma sätt med bokbloggarna. ”Vem kan man lita på”  undrar till exempel signaturen Vixxtoria.

Varför bloggar man om böcker? Om jag går till mig själv och mitt eget (bok)bloggande så handlade det från början mest om att skriva en slags läsdagbok på nätet. Jag utgick från mig själv och skrev om mina egna favoritförfattare, böcker jag läste och vad jag tyckte om dem, läsning i största allmänhet. Med andra ord var det mer eller mindre en bunt recensioner och lästips. I första hand för min egen skull. Min ambition har aldrig varit att ha en massa besök eller läsare, men det är ofrånkomligen som jag redan nämnt, ett slags socialt projekt. Genom att man kommenterar själv får man fler läsare till sin egen blogg, och genom egna kommentarer på andras bloggar uppstår diskussioner, tips, kontakter och en slags bloggemenskap. Från och till har jag ofrånkomligen tappat sugen med bloggandet, tagit kortare eller längre pauser, men hela tiden varit en aktiv läsare av andra bokbloggar. Jag har tacksamt tagit emot lästips, reserverat och lånat böcker på mitt bibliotek utifrån recensioner jag läst på bloggar. Bokbloggarna är ett fantastiskt komplement till tidningarnas allt färre recensionssidor och för mig personligen har det inneburit att jag hittat författare och böcker jag inte skulle kommit på tanken att läsa annars. De innebär för mig läsglädje och är ett fantastiskt verktyg för lässtimulans. På senare tid har jag varit mer av konsument av bokbloggar än producent, men för ett knappt år sedan bildade jag och några vänner och vänners vänner en egen bokcirkel – omodernt nog (!) helt irl… vilket betyder att vi ses ungefär var sjätte vecka och diskuterar en bok. Hittills har vi läst allt ifrån Mia Skäringer till Eyvind Johnson. Min tappade sug med min egen blogg resulterade i ett gemensamt bloggprojekt där vi är fler delaktiga i skrivandet. Att blogga kollektivt jämfört med att blogga på egen hand är kul och inspirerande. Tappar en av oss tillfälligt sugen är det förhoppningsvis någon annan som bidrar med inspiration och läslust och bloggen blir en slags förlängning av och komplement till boksamtalen vi har när vi träffas i verkliga livet.

Lotta Larsson