Gästbloggare: Elza Dunkels

Malene Charlotte Ryberg Larsen: Unge og online sociale netværk – En neksusanalytisk undersøgelse af medierede handlinger og offentlige diskurser

Malene Charlotte Ryberg Larsen [http://malenel.wordpress.com] är lite som Danmarks motsvarighet till amerikanska danah boyd [http://www.danah.org], alltså en forskare som har tagit på sig rollen som barnens försvarare i ett hårt debattklimat. Larsen har varit aktiv och utåtriktad i sin forskargärning under hela tiden som doktorand och nu när hennes avhandling till slut kommer är hon redan etablerad. Själv har jag redan använt Larsen som källa ett flertal gånger och jag såg mycket fram emot att få läsa avhandlingen.

Unge og online sociale netværk [http://malenel.files.wordpress.com/2010/09/ph-d-afhandling_malene-charlotte-larsen.pdf] handlar om ungas användning av det Larsen kallar egocentriska sociala nätverksplatser, som är en relativt ny företeelse i internets 40-åriga historia. Hon skiljer dessa från t ex tematiska mötesplatser där användarna samlas kring ett intresse och menar att mötesplatser som Facebook och danska Arto [http://www.arto.com] utgår från individen och att sammanlänkningen sker via individens kontakter snarare än ett gemensamt intresse.

Avhandlingen är mycket välskriven och det är tydligt att Larsen sätter stort värde i att förmedla sin forskning till omvärlden. Det är en rejäl bok, inte mindre än 340 sidor och i normala fall skulle jag bedöma en avhandling av denna omfattning som för lång och tolka det som att författaren inte har förmågan att sovra i sin text. Larsen däremot har ambitionen att beskriva och förklara varje moment i sitt avhandlingsarbete på ett sätt som inte bara forskarsamfundet utan även en intresserad allmänhet kan ha nytta av.

Unge og online sociale netværk demonstrerar ett gediget och engagerat forskningsarbete. Larsen har samlat en stor mängd data av olika typ och motiverar väl sitt val av såväl insamlingsmetoder som informationskanaler. De teoretiska vägval som ligger till grund för analysen av data är också de väl dokumenterade och motiverade. De forskare hon stöder sina resonemang på får stort utrymme i avhandlingen vilket ger läsaren en värdefull grund för att förstå och bedöma forskningen. Även analysfasen av avhandlingsarbetet är väl dokumenterad och beskriven på ett sätt som hjälper läsaren att förstå hur arbetet gått till och varför vissa val gjordes. De avslutande åtta sidorna sammanfattar och kommenterar avhandlingen på ett förtjänstfullt sätt. För den som inte vill läsa hela avhandlingen är dessa sidor en kort men bra sammanfattning.

Den omfattande referenslistan antyder också att Larsen skrivit mycket mer än bara avhandlingen under de år forskningen pågått, inte mindre än tre sidor utgör författarens egna verk.

Mellan raderna kan man utläsa att Larsen redan som doktorand fått möjlighet att utöva universitetens tredje uppgift, att kommunicera sina resultat till omvärlden och ta in omvärldens frågor i forskningen. I det fält hennes forskning berör är just denna process särskilt viktig, då Larsen liksom ett flertal andra forskare visat på de kunskapsluckor som finns.

Larsen visar i sina texter på en respekt för sina informanter. Avhandlingen genomsyras av en människosyn som kännetecknas av åldersmässig jämbördighet, barnen är inte bara objekt för forskningen utan även subjekt. När Larsen ska studera ungas publicering av bilder på nätet skriver hon:

For eksempel vil jeg ikke tage stilling til, om de billeder, som børn og unge lægger op i deres gallerier, går over grænsen. Jeg ved fra blandt andet mine foredrag, at nogle voksne finder billederne anstødelige, udfordrende eller lige frem pornoficerede. I stedet for at forholde sig til dette vil man med et børneperspektiv stræbe mod at forstå, hvorfor disse billeder er vigtige for de børn og unge, som uploader dem, og hvordan de indgår som en del af de sociale interaktioner. (s. 50)

I det forskningsfält Larsen rör sig är det är sällsynt med en sådan modern syn på unga som kompetenta medborgare.

Möjligen som en konsekvens av ovan nämnda barnperspektiv har Larsen en väl genomarbetad, och väl beskriven, hållning i de forskningsetiska frågor som ställs på sin spets när man arbetar med frågor som rör barn och internet. Lägger man till de känsliga ämnen som Larsen berör, främst tänker jag på ungas identitetsarbete och risker på nätet, blir de etiska frågorna än viktigare.

För den här bloggens läsare kanske en tidigare artikel av Larsen kan vara av intresse: Fremtidens digitale biblioteksbrugere publicerad 2007 i danska DF Revy [http://cjas.dk/index.php/revy/article/viewFile/989/1001]. Den kompletta publikationslistan [http://malenel.wordpress.com/publications] innehåller även artiklar på engelska.

Elza Dunkels

2 kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.