Integrerad katalog och delaktiga användare förutsättningar för litterturfrämjande arbete på webben

Charlotte Berling har i sin magisteruppsats från BHS undersökt hur biblioteken arbetar med förmedling av skönlitteratur via sina webbplater. Hon har tittat närmare på åtta folkbiblioteks webbplatser och bloggar: Lund, Oxelösund (Biblioteksbloggen), Västerås (Allt om biblioteket), Älmhult (Boksynt), Biblioteket.se (Stockholm), Östgötabibliotek, Bibblo.se och minabibliotek.se.

När biblioteken jobbar på webben prioriterar man

  • Boktips
  • Temalistor
  • Temaartiklar
  • Författarporträtt/Intervjuer med författare
  • ”Sök liknande titlar”
  • Rekommendationer på läsning
  • Filmklipp (fr a författarintervjuer)
  • Användarnas betyg och kommentarer
  • Etiketter/Nyckelord
  • Externa länkar
  • Egna boktipsbloggar

Enligt författaren finns det många likheter mellan den litteraturförmedling som förekommer på de fysiska biblioteken och på bibliotekens webbplatser. Litteraturförmedling på nätet bedrivs ofta i ganska traditionella former (boktips, listor, temaartiklar och författar-porträtt), vilket är helt naturligt eftersom Internet, är ett medium som har många likheter med äldre medier.

Andra intressanta slutsatser:
”När det gäller litteraturförmedling ser jag användarnas delaktighet på bibliotekens webbplatser som något som har stor potential att skapa läslust och att öka intresset för såväl biblioteket som litteratur. Ett exempel på en kommersiell webbplats som har lyckats mycket bra med att få igång användarsamtal kring böcker är Bonnier- och TV4-ägda boktipset.se. På denna webbplats genereras boktips utifrån de böcker användaren har lagt in och betygsatt i sin virtuella bokhylla, men framför allt fungerar det som en social mötesplats för litteraturintresserade där användarna diskuterar, kommenterar och tipsar varandra om böcker. Ett sådant levande samtal har jag inte sett några exempel på att någon bibliotekswebbplats har lyckats få igång.” (Min kursivering)

”Om biblioteken vill att deras webbplatser ska vara ställen dit användarna söker sig för att få läsinspiration måste det litteraturförmedlande materialet uppdateras ofta och hålla hög kvalitet. Likaså måste rekommendationsfunktioner av typen ”Om du gillade det här…” och ”Sök liknande titlar” ha hög kvalitet och relevans för att användaren ska återvända och använda sig av tjänsten igen.” (Min kursivering)

Enligt Berling finns det såväl stora möjligheter som stora hinder för att utveckla den litteraturförmedlande funktionen på bibliotekens webbplatser:

Hindren består av

  • tekniska begränsningar i redan befintliga system
  • brist på resurser i form av kompetent personal, tid och pengar.

Samtidigt har en integrerad katalog och delaktiga användare stor betydelse för möjligheterna att skapa en levande litteraturförmedlande webbplats

3 kommentarer

  1. Förstår varför du valde att kursivera. Tror jag.

    Inte tror vi väl att vi/biblioteken kan konkurrera med webbplatser som Boktipset.se och liknande. Frågan är – för att använda uttryck som Malin Ögland brukar lyfta – kan vi komplettera? Eller kompenserar vi? Eller ska vi göra något helt annat?

    1. Jag tror att vi måste vara medvetna om att vi har en lång rad konkurrenter inom olika områden – och att vi måste förhålla oss till dem. Vad är det som gjort Boktips.se en sådan framgång? Varför har bibliotekswebbarna och biblioteksbloggarna misslyckats med interaktionen med brukarna?
      Tja, man kan ju börja med att titta på de fysiska bibliotekslokalerna. Hur ofta finns det en interaktion med brukarna när biblioteken planerar barnavdelningen eller deckarhyllan? För att inte tala om medieinköpen!

      Om vi inte uppfattas som särskilt inbjudande på de fysiska biblioteken – varför tror vi att folk i allmänhet känner sig inbjudna på en biblioteksblogg?

      Enligt mitt förmenande handlar hela 2.0-tanken om tillit till kunden. Det betyder att vi måste bjuda in på ett helt annat sätt både på det fysiska biblioteket och på bibliotekens webbplatser. Det handlar om ett nytt förhållningssätt hos medarbetarna. Snarare en utveckling av ”bibliotekarien 2.0” än ”bibliotek 2.0”. (Jag tror jag har skrivit om det förut)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.