Per Svensson om bibliotek

Om bibliotek i allmänhet och Malmö Stadsbibliotek i synnerhet skriver Per Svensson i en debattartikel i Sydsvenskan.
Svensson är skarpt kritisk mot Malmö Stadsbiblioteks strategidokument. Han ställer frågan hur ett paradigmskifte, som det beskrivs, ska gå till och varför?

Ingången är att biblioteken – och även folkbiblioteken (för det är lite skillnad på bibliotek och bibliotek, min anm.) – likt andra samhällsorgan och informationssfärer påverkas av sin samtid i så hög utsträckning att de säljer ut sina ideal.
Svensson undrar om inte bibliotek ska utgå från att människan kan och bör vidga och komplicera sin bild av världen, exempelvis genom att läsa och reflektera över kvalificerade litteratur. Bör inte ett bibliotek, i första hand se sig som en institution i bildningens, för att inte säga folkbildningens, tjänst, frågar han.

På frågan ”varför?” menar Svensson att det handlar om ett beställningsjobb. Det viktigaste uppdraget för den nya chefen på MSB var att vända bibliotekets sjunkande besökssiffror. Därför valde man en chef som, enligt Svensson, säljer ut folkbiblioteket till lättköpta, populistiska lösningar.

Artikeln avslutas med en skarp fråga till alla som intresserar sig för folkbibliotekens framtid:
”Om biblioteket inte vågar eller vill stå för sin roll som kulturell normbildare och folkbildare utan definierar sig som en konkurrent till Akademibokhandel och andra upplevelsevaruhus på den kommersiella marknaden, varför ska då biblioteket skattefinansieras?”

Den frågan kan komma att aktualiseras fortare än man anar.
Kulturutredningen kommer dock inte att ge svar på den. Jag tror heller inte att vi kommer att få en nationell biblioteksordning som skulle ge någon indikation om statens ambitioner. Men där trodde jag fel: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3543077.svd
Däremot är översynen av Bibliotekslagen är på gång…

3 kommentarer

  1. I slutändan är det varken författare, bibliotekarier eller journalister som avgör folkbibliotekens uppdrag. Det är medborgarna. Det är därför biblioteket i Täby fungerar på ett annat sätt än biblioteket i Botkyrka. Exemplen är slumpvis valda (not).

  2. Är inte Per Svenssons poäng att det är just detta medborgarinflytande som saknas i MSB:s visionsdokument?

    Varför verkar landets bibliotekarier vara så beredvilliga att sälja ut folkbildningstanken? Eller är det en annan diskussion som manifesteras i biblioteksdebatten och den totala uppslutningen bakom Tank?

    Gammalt mot nytt?

  3. Det är lite rörande att Tank hänvisar till processen i Århus. Den har pågått sen 2003 och Multimediahuset ska vara klart ca 2012. Man har aktivt jobbat med fokusgrupper och medborgarinflytande från dag ett. Barn, pensionärer, invandrare, ensamma herrar, damer igrupp – whatever. Poängen är att man får fram en annan typ av process än den i Malmö.
    Jag tycker att det behövs fler bibliotekschefer med visioner, men att de måste ha den pedagogiska förmågan att föra ut visionerna till såväl politiken, som personalen och biblioteksanvändarna. Och det ska ta tid och kräver en kommunikationsplan och en riskanalys. Jag tror inte att Tank har gjort läxan här.

    Jag håller inte med om att landets bibliotekarier säljer ut folkbildartanken. Däremot problematiserar man den – vad är folkbildning 2009? Vad är bildning och vem bestämmer vad som är bildning? Vem är folket som ska bildas? Vet dom i så fall om det? Ser de sig som obildade?
    Det finns en lång rad spännande samverkansformer mellan folkbibliotek och folkbildning – en del formaliserade i projekt (se t ex http://www.lansbibliotek.ostsam.se/Projekt/larmiljoer/nyttaochnojepanatet.htm, http://www.regionorebro.se/download/18.4645dc1a11eb85f08f08000295940/FOLKBIBLIOTEKSKARTL%C3%84GGNING_SLUTLIGT_ORGINAL+%282%29.pdf, http://bildanatverk.ning.com/).
    Det finns också ett konkret arbete på lokal nivå med klassiska folkbildningsinslag som föreläsningsserier, stöd till studiecirklar och språkcaféer.

    Jag tror att uppslutningen bakom Tank handlar fr a om att bibliotekarierna har fått uppdraget att ansvara för utvecklingen av det kollektivt ägda system för tankar, idéer, upplevelser och kunskap som är känt som ”bibliotek”. Och att det ansvaret nu ifrågasätts. Det kan ha ett elitisktiskt perspektiv, lika väl som t ex lärare, rättsväsen eller samhällsplanering i sina roller kan uppfattas som elitistiska. Men det är inget mot det elitistiska synsätt som präglade t ex bibliotekens bokförvärv under 60- och 70-tal.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.