100+ länkar

Omvärldsbevakning i praktiken

De 100 mest intressanta länkarna inom tio områden som har bäring på biblioteksutveckling, just nu. Ordningen är slumpmässig och subjektiv. Vill du ha med en länk? Lägg ett förslag i kommentarfältet eller skicka en e-post!

Områden att förhålla sig till: Globala utmaningar, Demografi, Digitaliseringen och medieutvecklingen, Migration och språklig mångfald, Livslångt lärande, Open Science, Skola och skolbibliotek, Hälsa, Bibliotekens digitala infrastruktur och Upphovsrätt.

  1. NMC Horizon Report
    – är ett initiativ av New Media Consortium (NMC) med syfte att kartlägga ny teknik för undervisning och lärande. Rapporten ska hjälpa lärare och kunskapsledare över hela världen att bygga vidare  på de innovationer som sker på deras institutioner genom att hjälp med  forskning och analys. NMC publicerar flera rapporter på nätet med detaljerade trender i användningen av teknik i undervisningen. De lämnar också en årlig rapport om bibliotektrender för främst akademiska bibliotek (2017 år rapport finns här).
  2. Pew Internet & American Life Project – Libraries – Publications
    Pew Research Center är en opartisk, amerikansk ”fact tank”, som ger information om sociala frågor, den allmänna opinionen, och demografiska trender som formar USA och världen. Pew genomför opinionsundersökningar, demografisk forskning, analyserar innehållet i media och genomför även empirisk samhällsforskning. Naturligtvis intresserad de sig för bibliotek också!
  3. ALA Top Tech Trends
    The Library and Information Technology Association (LITA) är en underavdelning av ALA, den amerikanska biblioteksorganisationen, ALA. LITA tittar närmare på de tekniska trender som gäller just nu (TTT). Det de hittar summeras på ALA:s olika konferenser. I vänsterspalten kan du botanisera runt!
  4. Manual for the Future of Librarianship
    En annan sektion av ALA heter Center for the Future of Libraries – de jobbar med trendspaning och innovationer som berör bibliotek. Den här manualen innehåller en hel del läsning för den som är intresserad av hur tankarna går när det handlar om biblioteksutveckling.
  5. Center for the Future of Libraries Trends
    är ett lämpligt ställe att börja på för den som är intresserad av vilka aktuella trender som har påverkan på biblioteksverksamhet från drönare till urbanisering.
  6. IFLA Trend Report
    Internationella biblioteksfederationen, IFLA, har en utmärkt genomgång över relevanta och aktuella metatrender för biblioteken. En uppföljning kom häromåret. Rapporten finns också översatt till svenska.
  7. Next Library
    En av de mest spännande och innovativa bibliotekskonferenserna som du kan åka på. Har inträffat i Aarhus vartannat år sen 2009. Den brukar bli utsåld så det gäller att hänga på låset när biljetterna släpps.
  8. Internet Librarian International
    ”ILI remains Europe’s friendliest forum for exchanging ideas, learning new skills, hearing about new tools and tech, making unexpected connections, discovering practical solutions, and exploring new and interesting approaches – helping you make a difference to your organisation, clients and communities.” Det finns naturligtvis fler liknande internationella årligen återkommande konferenser med liknande tema (Computers in Libraries, och systerkonferensen, den amerikanska varianten av ILI: Internet Librarian)
  9. The Conference
    är en årligen återkommande, just det, konferens arrangerad av den Malmöbaserade innovationsplattfomen och kunskapsgeneratorn Media Evolution. Den årliga konferensen lyfter det som är aktuellt i gränssnitten mellan media, kultur, design och teknik. Så nära TED Talks du kan komma i norra Europa.
  10. Gemma John Designing Libraries
    ”The aim of my project is to gather knowledge about the vision for public libraries in North America and Europe in light of the impact of new technology that challenges the need for physical books yet highlights the continued need for neutral community spaces.  I will establish how this vision is being realised by architects and interior designers in the construction of new library buildings, extensions, and refurbishment projects, and critically evaluate the success of their designs by examining how buildings are actually being used in practice.”
    Inte att förväxla med #37.
  11. OCLC
    är en internationell medlemsorganisation för olika typer av bibliotek: ”OCLC is a global library cooperative that provides shared technology services, original research and community programs for its membership and the library community at large. We are librarians, technologists, researchers, pioneers, leaders and learners. With thousands of library members in more than 100 countries, we come together as OCLC to make information more accessible and more useful.”
    På deras webb kan du hitta mycket intressant och uppbyggligt. Även om du inte är intresserad av de produkter som OCLC tar fram, finns en intressant blogg som du kan följa, om du är intresserad av biblioteksutveckling.
  12. TED Talks Libraries
    Ni känner säkert till företeelsen TED Talks (jag brukar kalla det för Folkbildning 2.0), där världens skarpaste hjärnor presenterar forskning, idéer och tankar på max 20 minuter. Naturligt finns det många som har pratat om bibliotek, bibliotekarier och biblioteksutveckling också.
  13. Europeana
    är en gemensam europeisk söktjänst vars mål är att göra Europas kulturella och vetenskapliga arv tillgängligt för allmänheten på internet. I september 2016 fanns 54 miljoner objekt (bilder, texter, ljud och video) tillgängliga via Europeanas portal från cirka 3 500 europeiska institutioner. Sverige är en av de största leverantörerna av data till Europeana. Riksantikvarieämbetets K-samsök är den viktigaste källan för bidrag från oss.
  14. Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 
    är ett forum för forskning inom informationsvetenskap och kulturförmedling över sektorergränser, institutioner, ämnen och teorier.  Tidskriften utgår från forskningen vid danska Det Informationsvidenskabelige Akademi och andra nordiska universitet. Den innehåller informationsvetenskapliga artiklar i ett tvärvetenskapligt spektrum mellan information, kommunikation och kultur. Ämnena rör sig inom  områden som digitalisering, medier, kultursociologi, informationsarkitektur, litteraturförmedling.
  15. EDUCASE
    är en ideell organisation vars uppdrag är att främja högre utbildning genom användning av informationsteknik. ll organisationen hör The EDUCAUSE Library där den intresserade kan få information om aktuella ämnen och forskning som stöder användning av teknik inom högre utbildning.
  16. Thomas Frey
    är en framtidsforskare som emellanåt intresserar sig för hur bibliotek förändras. Bland annat har han beskrivit vad som kan erbjudas i framtidens bibliotek. I ett anat inlägg skrev han välgörande omskakande: ”Libraries are not about books. In fact, they were never about books” – men sen gäller det att läsa vidare för att förstå sammanhanget.
  17.  Weave – Journal of Library User Experience
    Lite under radarn finns den här intressanta webbtidskriften om användarvänlighet på bibliotek av olika slag.
  18. Regionbibliotek Stockholms skriftserie.
    Det finns en del aktörer på det Svenska folkbiblioteksfältet som med regelbundenhet ger ut idéskrifter av olika slag. Naturligtvis är Svensk Biblioteksförening en viktig sådan, även om organisationens lobbyuppdrag emellanåt skiner igenom i deras rapporter. BTJ Förlag har också utgivning av hög kvalitet. Men  jag vill lyfta fram Regionbibliotek Stockholm, som sedan flera år tillbaka ger ut en skriftserie till stöd för verksamhetsutvecklingen för folkbibliotek – inte bara i det egna länet – utan i hela landet. Naturligtvis finns det fler regionala biblioteksverksamheter som ger ut facklitteratur på det här sättet, men inte så konsekvent och med så hög kvalitet. Internationella motsvarigheter är till exempel ALAs utgivning av uppbyggelselitteratur  eller det engelska förlaget Facet Publishing.
  19. Slots- og Kulturstyrelsen  Biblioteker
    Jag brukar bestämt hävda att det som sker i Danmark kommer förr eller senare hit också, oavsett om det handlar om den 9-piggade krattan, folkhögskolor, kriminella MC-gäng, främslingsfientliga politiska rörelser eller för den delen meröppna bibliotek. Så, om du vill ha koll på nästa bibliotekstrend kan det vara en god idé att kolla av vad som sker i vårt södra grannland. Och det här är en bra startpunkt.
  20. Martzoukou & Elliot: The Development of Digital Literacy and Inclusion Skills of Public Libraries (Communication in Information Literacy 10(1) 2016
    En undersökning om amerikanska folkbibliotekarier är förberedda för att engagera lokalsamhället i området digital kompetens och inklusion – i stort det som kommer att hända i Sverige. Undersökningen visar att de amerikanska kollegorna identifierar ett antal kunskapsklyftor mellan vad som lärdes ut på utbildningarna och det som behövs på arbetsplatsetna , biblioteken. Klyftorna handlade främst om e-böcker, PC-hantering, sociala media och kommunikation.
  21. Chris Weller: Libraries of the future are going to change in some unexpected ways (Business Insider)
    Framtidsvisioner är aningen roliga eller frustrerande att läsa. De rör sig mellan Science Fiction och dystopier. Chris Weller har intervjuat David Pescovitz från  Institute for the Future. Han menar att om 50 år kommer biblioteken att vara redo att bli allt-i-ett utrymmen för lärande, konsumtion, delande, skapande och upplevelser genom att enorma databanker kommer att tillåta människor att ”låna” helt nya verkligheter, oavsett om det är skala ner Mount Everest eller att leva en eftermiddag som en hund.
  22. Biblioteksstatistik
    KB är  statistikansvarig myndighet för den officiella biblioteksstatistiken. Utifrån publicerad data finns möjligheten att ta fram verksamhetsrapporter för biblioteksverksamheten för alla offentligt finansierade bibliotekstyper för hela landet. Det är ett nödvändigt verktyg för verksamhetsansvariga, bibliotekschefer och politiker som vill förstå vad som sker på de svenska biblioteken. Årliga rapporter och annan statistikinfo finns här. En hel del finns också att hämta från KB:s webbsida för utredningar och rapporter.
    Samma statistik har sedan förpackats om av Svensk Biblioteksförening (lite oklart om hur det blir i framtiden verkar det som). Motsvarande statistik för Danmark.
  23. Integrating the Library in the Life of the User: An Annotated Bibliography of Practical Ideas
    För den som vill fördjupa sig i ett synsätt där biblioteket engagerar sig i sina användares liv och välbefinnande på ett proaktivt sätt finns en spännande litteraturlista att förkovra sig i. Den utgår från det arbete som OCLC (nr 11) tidigare gjort. The Library in the Life of the User:Engaging with People Where They Live and Learn och Shaping the Library to the Life of the User: Adapting, Empowering, Partnering, Engaging
  24. Koh & Abbas: Competencies Needed to Provide Teen Library Services of the Future: A Survey of Professionals in Learning Labs and Makerspaces (The Journal of Research on Libraries and Young Adults Volume 7, No. 2: June 2016)
    Vilka kompetenser behövs i framtidens ungdomsbibliotek? Tekniska färdigheter, vilja att lära nytta och sociala kompetens och god kommunikationsförmåga!
  25. R. David Lankes
    OK, det här är det närmaste en levande biblioteksguru du kan komma. Här kan du få information om hans böcker, artiklar och föreläsningar.
  26. Design Thinking for Libraries – A Tool Kit For Patron-Centered Design
    IDEO och Bill and Melinda Gates Foundation har tagit fram en verktygslåda för bibliotek som vill jobba med medarbetarnas och besökarnas kreativa potential för verksamhetsutveckling.
  27. Library Leadership for the Digital Age”
    Deanna Marcum är kopplad till ITHAKA – ett amerikanskt företag som bl a jobbar med service till olika bibliotekstyper t ex biblioteksdatabaser för fr a forskningsbibliotek.
  28. Library Stories
    New York Public Library vill inspirera sina användare till livslångt lärande, det vill säga öka individernas kunskaper och samtidigt stärka samhället. Biblioteket påverkar livet för tusentals New York-bor varje dag och varje interaktion skapar en berättelse. NYPL samlar berättelserna på YouTube.
  29. After Access: Libraries & Digital Empowerment – Building Digitally Inclusive Communities
    Amerikanska ALA har tittat på bibliotekens strategier för att jobba med digitalisering.
  30. Aspen Institute:  Dialogue on Public Libraries
    The Aspen Institute är ett opartiskt forum för värdebaserat ledarskap och idéutbyte.  I samarbete med Bill & Melinda Gates Foundation arbetar de med att ge stöd till folkbibliotek för att a sig an de utmaningar som finns i det digitala samhället. De har tagit fram en rapport om utveckling av folkbibliotek ”Rising to the Challange: Re-Envisioning Public Libraries” och en handlingsguide ”Action Guide for Re-Envisioning Your Public Library” – för den som vill jobba praktiskt med biblioteksutvecklingsarbete utifrån rapporten.
  31. Euopeisk Deklaration om ALLAS rätt till läs- och skrivförmåga
    Det här dokumentet borde rimligen vara ett av flera styrdokument för folk och skolbibliotek. Den svenska översättningen finns här.
  32. Arkitekturell alignment
    I en magisteruppsats ställer Anna Larsson frågan ”Hur väl främjar bibliotekens samverkansarkitekturer samhällets kunskapsutveckling?”.
    -Den här uppsatsen skrev jag därför att jag vill titta närmare på de olika typer av söksystem för vetenskapligt material som finns på marknaden idag, säger Anna. Jag ville se hur väl de stödjer bibliotekens efterfrågan på informationsresurser och dess förmåga och resurser att uppfylla denna efterfrågan. Jag ville även titta närmare på hur de påverkar användarnas behov av och förmåga att utföra meningsfulla informationsrelaterade handlingar.
    Arkitekturell alignment förutsätter att de ingående parterna är någotsånär jämnstarka. Så var det inte i de undersökta casen. I casen hade innehållsleverantörerna övertaget vilket ledde till en obalanserad relation som i sin tur påverkar den utbildning och forskning som bedrivs vid universiteten och de informationsrelaterade handlingar som hör dit samt att i ett längre perspektiv främja samhällets kunskapsutveckling på ett negativt sätt. Samverkansarkitekturerna som var tänkta att stödja biblioteken, deras verksamhet, användare och huvudmän stödjer istället snarare externa vinstdrivande aktörers affärsmodeller och lönsamhet.
  33. Open Library of Humanities (OLH)
    Open Library of Humanities erbjuder open access-publicering för tidskrifter inom humaniora, med målsättningen att i framtiden även omfatta publicering av böcker. Till skillnad från de flesta open access-lösningar, där författarna betalar en publiceringsavgift, finansierar Open Library of Humanities verksamheten i stället med bidrag från bibliotek och forskningsfinansiärer, varav Riksbankens Jubileumsfond är en.
  34. IFLA:s riktlinjer för kontinuerlig professionell utveckling – principer och best practice
    En av de starkaste drivkrafterna för förändringar i omvärlden  är digitaliseringen. Det gör att biblioteken har ett stort behov av förändring och utveckling. Även om IFLA:s riktlinjer är skrivna i ett internationellt sammanhang så lär de ha bäring på framtiden bibliotek i olika kategorier även i Sverige.
  35. IIS Internetguider
    Internetstiftelsen i Sverige, IIS är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av internet i Sverige vars internetguider handlar om allt från internet of things (sakernas internet), digitalt källskydd, källkritik, ungas integritet på internet, algoritmer och mycket mer.
  36. Statens Medieråd är ett exempel på en statlig myndighet som har en intressant och spännande utgivning av analyser, rapporter, best practice och goda råd till såväl skolor, bibliotek och allmänhet. Just medierådet har en speciell satsning på medie- och informationskunnighet (MIK) med primärt unga människor som målgrupp – som just därför alla kan ta del av.
  37. Designing Libraries
    Är en engelsk sajt för den som är intresserad av gränssnittet mellan biblioteksdesign och innovation.”Designing Libraries has an international perspective, with examples of practice from around the world. Designing Libraries also acts as a guide to products and services, innovation and development in the industries that partner with libraries in the areas of architecture, interior design, technology, media and consultancy.”
    Inte att förväxla med #10.
  38. Libraries shaping the future: good practice toolkit
    En engelsk guide till goda exempel på biblioteksutveckling för bib lioteksansvariga.
  39. Shaping the Library to the Life of the User: Adapting, Empowering, Partnering, Engaging
    Ytterligare en sidéskrift från OCLC. Fokus ligger fr a på forskningsbibliotek, men metoderna upplever jag ha intresse för verksamhetsutveckling för bibliotek i allmänhet. Det handlar om på vilka sätt som bibliotek kan ge ett än mer meningsfullt stöd till samhället genom att utgå från vad studenter, forskare och andra biblioteksanvändare verkligen gör. Det handlar om att biblioteket använder sig av etnografiska metoder för att förstå hur användarna beter sig.
  40. Folkbibliotekets förändring i det digitala samhället Relevanta faktorer att ta hänsyn till vid skapandet av en IS/IT-strategi för bibliotek
    Linn Jalakas och Anna Jansson identifierat relevanta faktorer att ta hänsyn till vid skapandet av strategier för informationssystem och IT för folkbibliotek. Alltfler kommuner har inlett ett aktivt strategiskt arbete för att biblioteken ska hänga med i den tekniska utvecklingen. Denna uppsats identifierar faktorer som är relevanta att ta hänsyn till för att skapa en användbara strategier för informationssystem och IT inom ramen för folkbibliotek.
  41. Elsebeth Tank: Folkebibliotekernes aktuelle tilstand
    Den som vill följa dansk biblioteksdebatt kommer inte förbi Elsebeth Tank. Det är inte alltid säkert att du håller med henne, men hon har alltid intressanta ingångar och lösninghar.
  42. Copenhagen Institute for Future Studies
    Den som är intresserad av vad som sker nästa vecka, nästa år eller nästa decennium kan med fördel börja kolla vad olika framtidsforskare håller på med. Danska Copenhagen Institute for Futures Studies närmar sig området på olika sätt. En inspirerande källa är deras tidskrift Scenario med artiklar inom en lång rad områden. Nej, de har inte direkt bäring på biblioteksverksamhet – men vill du förstå omvärlden och därmed veta hur utmaningarna för framtidens bibliotek kan gestaltas så kan det vara värt att kolla de artiklar som finns fritt att läsa. En svensk motsvarighet är enligt min uppfattning Media Evolutions nyhetsbrev The Digest.
  43. Keystones to foster inclusive Knowledge Societies
    UNESCOs rapport om tillgång till information och kunskap, yttrandefrihet, integritet och etik på internet har i högsta grad bäring på bibliotekens uppdrag.
  44. Libraries Transforming Campaign
    Amerikanska ALA:s fleråriga nationella bibliotekskampanj lyfter fram hur bibliotek i förändring spelar roll i den digitala samtiden.
  45. Nielsen’s Insights
    Amerikanska The Nielsen Company studerar  konsumentbeteenden – trender och vanor  runt om i världen. Om du vill veta vad folk gör i stället för att gå till bibliotek, kan du börja här. Under namnet Insikter finns information anpassad till svenska förhållanden.
  46. Jakob Nielsen
    Dansk-amerikanske datavetenskapsmannen Jakob Nielsen är en av världens ledande experter på datorers brukarvänlighet, det där som kallas UX. Jag tror inte att han har något att gör med #45. Nielsens 90-9-1-regel för det ojämlika deltagandet i sociala medier förklarar en hel del när det gäller kommunikationen på olika communities och listservs – t ex Biblist
  47. Celestial Emporium of Benevolent Knowledge
    I en essä från 1942 beskriver Jorge Luis Borges en fiktiv kinesisk encyklopedi med en med västerländska glasögon ganska skruvad taxonomi. Det får en att fundera på andra taxonomier eller sätt att ordna kunskap och därmed bibliotekens samlingar. Vi vet ju att SAB-systemet fasas ut till förmån för det mer internationella Dewey. Poängen är att taxonomierna är skapade i ett givet historiskt sammanhang och med sin samtids syn på vetenskaplighet men också på kropp, kön, makt, religion, etnicitet, etc. Om bibliotek ska vara neutrala så borde rimligen numerus  currens vara den lämpligaste metoden för hyllplacering.
  48. Myndigheten för kulturanalys
    I sin rapportserie  analyserar och utvärderar MYKA reformer, åtgärder och insatser i den nationella kulturpolitiken. Speciellt värdefulla för kulturbyråkrater är deras Kulturanalyser, som är lägesbedömningar i relation till de nationella kulturpolitiska målen. För några år sen gjordes en intressant omvärldsanalys ”Samhällstrender och kulturvanor” – den verkar inte finnas på webblatsen, men du hittar den här.
  49. Arup: Future Libraries
    Arup är ett internationellt företag som jobbar med design, stadsplanering och arkitektur.
    This report brings to light significant trends that will influence the future of public, academic and corporate libraries and outlines the implications on their design, operation and user experience. It is the result of a collective exploration through series of workshop events held in London, Melbourne, San Francisco and Sydney, attended by experts in the design and management of libraries. This piece of research presents a glimpse into the future. It explores what we may expect to see as the physical and the digital arena continues to evolve and aims to serve as a foundation for further discussion around the future role of libraries in the communities they serve.
  50. Elza Dunkels
    Är du nyfiken på barns och ungas nätkulturer, deras rättigheter, lärande och IT så är Elza Dunkels blogg Nätkulturer en perfekt startplats. Hennes bok Nätmobbning, näthat och nätkärlek – kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet är en utmärkt ingång i ämnet.
  51. Build Partnerships: Tools for Strategical Library Development
    En dansk verktygslåda för bibliotek som vill använda samverkan med civilsamhälle, företag och organisationer som metod för utveckling.
  52. Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering
    Ett gäng forskare från BHS tittar på utvärdering som verktyg för  verksamhetsutveckling på olika typer av bibliotek.
  53. Meröppna bibliotek – en verksamhetsform för alla?
    Ett gäng forskare från Lunds universitet tittar närmare på meröppna bibliotek.
  54. Social Media and Public Libraries: Exploring Information Activities of Library Professionals and Users
    Maria Kronqvist-Bergs uppsats från Åbo Akademi.
  55. Glädjen i att tvingas tänka nytt
    Johanna Rivano Eckerdal vid Lunds universitet jämför verksamhetsutvecklingen vid två folkbibliotek i Skåne. Det kanske inte låter så spännande, men det är rena grekuska dramat under ytan! ”Ett förslag till ett nybildat ord, av relevans för det som undersöks i denna studie, som jag vill föra fram är att utforska vad som sker om vi i stället för att tala om bibliotek som substantiv talar om det som verb, att biblioteka. Förslaget innebär en förflyttning av uppmärksamhet från ett konstant tillstånd, som eventuellt är hotat och måste försvaras, till ett kontinuerligt uppförande, görande, tillblivande.”
  56. NAPLE Forum
    National Authorities On Public Libraries in Europe är en paneuropeisk paraplyporganisation för statliga myndigheter med ansvar för folkbiblioteksutveckling i Europa. NAPLE stödjer bland annat bibliotek som  hitta systerbibliotek i andra länder. Det är Kungl. Biblioteket som ansvarar för den svenska samordningen.
  57. SOM-institutet
    SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Sedan 1986 har SOM-institutet arbetat tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling. Fokus ligger på svenskars vanor, beteenden, åsikter och värderingar när det gäller samhälle, politik och medier.
    Varje år publicerar SOM-institutet en rad böcker och rapporter. Viktigast är den så kallade Riks-SOM-boken Den brukar i regel ha kapitel med bäring på biblioteksverksamhet, som till exempel läsning och e-böcker. Alla SOM-institutets publikationer publiceras på hemsidan fritt för nedladdning.
  58. Library as Infrastructure
    Den amerikansk mediaprofessorn Shannon Mattern reflekterar över vad som händer på bibliotek när nya funktionaliteter läggs till. Vilken metafor är bäst för att beskriva framtidens bibliotek? Plattform eller infrastruktur?
  59. Att bli bibliotekarie
    Jenny Lindbergs doktorsavhandling om informationssökning och yrkesidentiteter hos B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier.
  60. Den nya stadens bibliotek : Om teknik, förnuft och känsla i gestaltningen av kunskapsoch upplevelsestadens folkbibliotek
    Hanna Carlssons doktorsavhandling om Malmö stadsbibliotek.
  61. Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända – om förändring, svårigheter och inspirerande utmaningar
    Ola Pilerot och Frances Hultgren, BHS,  undersöker vad som görs på biblioteken och hur personalen reagerar.
  62. The Reading Agency
    Engelska The Reading Agency är en ideell förening som syftar till att entusiasmera männiksor att läsa mer. Den närmaste motsvaigjeten i Sverige är kanske Läsrörelsen. The Reading Agency intresserar sig också för läsning och folkhälsa. Det gör också systernätverket Reading Well. Från folkhälsa är det inte så långt till biblioterapi som beskrivs bland annat i en praktisk studie av Cecilia Pettersson i ”Women’s experience of reading fiction while on sick leave”. För den som vill ha en allmän ingång i ämnet kan med fördel ta del av Nina Frids bok ”Läsa, läka, leva! : om läsfrämjande och biblioterapi”
  63. Librarian sa Futurist: Changing the Way Librarians Think of the Future
    Brian Mattews reflekterar över varför bibliotekarier måste intressera sig för framtiden, framtidsforskning och framtidsscenarios.
  64. European Copyright Proposals: Libraries and Cultural Heritage Institutions Respond
    EBLIDA är en en europeisk paraply- och lobbyorganisation som i försöker driva på kommissionen och andra EU-aktörer när det gäller en mer brukarvänlig upphovsrättslagstiftning. Ett annat nätverk som engagerat sig i frågan är LIBER (Ligue des Bibliothèques Européennes de Recherche – Association of European Research Libraries). De har gett ut en handledning om EU Copyright Limitations and Exceptions for Libraries, Educational and Research Establishments
    Även Svensk Biblioteksförening har tittat närmare på upphovsrätt. I antologin Röster om bibliotek och upphovsrätt diskuteras problem och möjligheter för bibliotek när det gäller svensk och internationell upphovsrätt.
  65. Skolbiblioteken är viktiga för elevers lärande  En forsknings och kunskapsöversikt år 2010–2015
    BHS Cecilia Gärdén konstaterar att forskningen visar på att bemannade skolbibliotek som samspelar med ämnesundervisning kan bidra till elevers lärande. Även inom skolbiblioteksområdet har biblioteksföreningen släppt en rapport: Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek – en skolbibliotekspolitisk översikt. Det är Barbro Thomas som redogör för skolbibliotekspolitiken sedan 1842 och varför hälften av landets elever saknar ett bemannat skolbibliotek enligt KB:s statistik. KB har gjort en egen rapport Skolbibliotek som pedagogisk resurs 2016, som presenterar statusen för läget i landet.
  66. Planning and Implementing a 3D Printing Service in an Academic Library
    Du kanske bär på föreställningen att maker spaces är bara något för folkbibliotek, typ pyssel på sportlovet. Men naturligtvis finns det plats för kreativt skapande på flera bibliotekstyper. Den här artikeln handlar om vad som hände när biblioteket vid University of Florida köpte in en 3D-skrivare.
    Den som här nyfiken på makerrörelsen i Sverige rekommenderas Lo Claessons, Eleonor Grenholms och Ann Östmans ”Skaparbibblan” – i skrivande stund slut på förlaget. Kanske dags för en ny uppdaterad upplaga?
  67. Fremtidens biblioteker
    Så länge det saknas en svensk tankesmedja för bibliotek, får vi låta oss nöja med en dansk. Tankesmedjan är en paraplyorganisation med intressenter från en rad danska organisationer och intresseföreningar som Bibliotekschefforeningen, Bibliotekarforbundet, IVA, DFFU och Danmarks Biblioteksforening. Tankesmedjan har fyra fokusområden: Det sociala biblioteket, Det digitala biblioteket, Läslust och Bildning.
    Det kanske vore något att ta efter i Sverige också?

maj 15