”Ny dansk forskning visar att litteraturförmedling tjänar många andra syften än att bara ge läsarna erfarenhet genom biblioteksbesök och läsning. Områden som bibliotekets synlighet i samhället och bibliotekariens egen kärlek till litteraturen står sida vid sida med bibliotekariens syfte att förmedla litterära upplevelser till läsaren.”

Folkbibliotekens litteraturförmedlingen utgår enligt  Kann-Christensen och Balling från läsaren på olika sätt. Läsaren blir använd som argument for litteraturförmedlingen i sig själv. Detta sker från tre skilda utgångspunkter, nämligen från bibliotekets och bibliotekariernas plikt, nytta och lust.

Även om bibliotekarier förmedlarlitteratur och läsupplevelser för biblioteksanvändarnas  skull så görs  det också eftersom de politiska uppdragen skal följas. det är deras plikt. . Litteraturförmedlingens effekter i form av ökade utlåns- och besökssiffror stärker bibliotekets legitimitet vilket innebär att man kan påvisa bibliotekets nytta. Den sista faktorn, lust,utgår från bibliotekariernas engagemang och arbetsglädje.

Bibliotekarien som stigfinnare
Nutidens bibliotekarier menar fortfarande att litteraturen skall förändra något i läsarnas liv men i dag handlar det mer en om att litteraturen berikar, gör läsarna mer toleranta, empatiske och att litteratur helt enkelt gör livet mer trivsamt. Bibliotekariens uppgift handlar därför i allt högre grad att öppna läsarnas ögon for litteraturens mångfald. Det visar sig också att det inte bara är litteraturen som har bibliotekariernas uppmärksamhet. Flera danska bibliotekarier menar att det nästan är viktigare att läsarna skall få en god upplevelse när de är på biblioteket.

Biblioteket som varumärke
Enligt  Kann-Christensen och Balling är det inte enbart för litteraturen i  sig biblioteken förmedlar den. Litteraturförmedling tjänar också andra syften som att maximera utlånssiffror och antal besök samt att ge biblioteket ett varumärke  som en pölats för upplevelser.

Bibliotekariens passion för läsning
Bibliotekariernas egna passion för läsning er också et verktyg i förmedlingsarbetet. Litteraturförmedlingen fungerar bäst när bibliotekarien själv engagerad och entusiastisk för den litteratur som ska förmedlas. Bibliotekarierna utgår från sina egna preferenser som verktyg både när det gäller vilka böcker som ska förmedlas och sättet de förmedlar på. Risken finns att denna förmedlingsmetod främst tillgodoser de läsare som mest liknar bibliotekarierna själva, det vill säga utbildade kvinnor i sina bästa år.

Den som är intresserad av svenska bibliotekariers förhållande till skönlitteratur hänvisas till Region Hallands projekt Synen på skönlitteratur för vuxna som släppt sin första rapport.

Idén om Libri inspirerades av speldesigneren Jane McGonigals TED-föreläsning “Gaming can make a better world”

Och apropå spel på bibliotek: Silver Lake Public Library, Kansas i USA erbjuder workshops i Minecraft. Här kan man säkert också bygga framtidens bibliotek med hjälp av barn och unga.

Det är nedslående, konstaterar Bennison, att inse att den nya gymnasiereformen hittills inte har lyckats följa upp den nya skollagen och göra skolbibliotekets roll klar och tydlig för skolans största arbetsgrupp, lärarna.

Till slutsatserna (min kursiv)

• De flesta lärare använder inte skolbibliotekarien eller skolbiblioteket alls i sin undervisning.
• De lärare som använder skobiblioteket i undervisningen gör det på ett sådant sätt att det är tydligt att skolbiblioteket ses som en friliggande resurs som de kan  använda i undervisningen om de vill.
• Lärarna anser att biblioteket saknar de fysiska förutsättningarna för att vara en naturlig del i undervisningen.
• Ytterst få lärare har ändrat sin användning av skolbibliotek och/eller skolbibliotekarie efter implementeringen av den nya skollagen och gymnasiereform 2011.
• Lärarna koncentrerar sin undervisning på ämneskunskaper och ser inte alltid de delar av målbeskrivningen som handlar om informationskompetens.
• Övriga delar av informationskompetensen ser lärarna  inte och lämnar därför eleverna utan handledning i dessa moment. Detta i kombination med att det används uttryck i skolans styrdokument som liknar de som används inom biblioteks- och informationsvetenskapen men inte fullt ut stämmer överens med den utveckling som skett gör att lärare och skolbibliotekarier har svårt att mötas i ett samförstånd om hur skolans mål skall tolkas.

Idag ska jag berätta hur jag tänker på Svensk Biblioteksförenings Biblioteksdagar i Örebro. För er som inte är på plats finns min presentation här!

Jag upptäckte annars nyligen en diskussionstråd på Flashback, där snillen spekulerar om att  ”Stjäla böcker på bibliotek?!”. Själva tråden har funnits sen 2008, men det är först nu jag hittade den. Boken som ska stjälas visade sig vara Rainer Maria Rilkes Två berättelser från Prag.

Speciellt värmer det hjärtat när någon säger ifrån:

”Fy fan! Att stjäla böcker från bibliotek är som att slå ner en blind nunna och stjäla alla hennes fondpengar som skulle gå till de fattiga föräldralösa barnens julmiddag.
Statlig, fri kultur som bibliotek är en av de få saker som får mig att fortsätta betala skatt och behålla hoppet för det här snåla och kalla samhället. När du stjäl en biblioteksbok förstör du inte bara för en liten grupp personer utan för hundratals, om inte tusentals andra låntagare, bland annat studenter och fattiga som också vill kunna läsa böcker”

”Så här lyder en inskription i San Pedroklostrets bibliotek i Barcelona:
För den som stjäl, eller lånar och inte återlämnar, en bok från dess ägare, må den förvandlas till en orm i hans hand och förgöra honom. Må han slås med förlamning och alla hans lemmar brista. Må han förgöras i smärta.
Ge fan i att sno böcker!”

”Inte bara tjuv. Ett pretto dessutom… hoppas att du åker fast.”

Lite mer fart på den diskussionen än på Biblist, eller?

Först ut var Readly - ”Readly är det nya sättet att läsa tidningar. Alla dina favoriter, så mycket och ofta du vill till ett fast pris av 99 kr/månad. Prova gratis innan du bestämmer dig.”
Om jag förstått saken rätt är tjänsten riktad till privatpersoner och att det handlar om svenska tidskrifter.

Nu senast meddelar LM Informationstjänst att de etablerar Zinio ”Världens största tidningskiosk” för bl a folkbibliotek med internationella tidskrifter.

Ebsco har ju sitt Master File Elite som vi testade för folkbibliotekens del för några år sen, kanske var vi för tidigt ute – det var ju innan läsplattor och smartphones och med ett gränssnitt som inte alltid var användarvänligt.

Lars Adaktusson som ville testa en annan modell där du trycker tidskriften på plats, var kanske en återvändsgränd.

Och viktigt är mycket:

• Allmänbildning
• Nyhetsbevakning
• Aktuell kultur
• Närområdet
• Målgrupper, besökarna och deras behov av t ex medier
• Teknikutveckling
• Forskning
• Andra bibliotek

Lite anmärkningsvärt är att det ”är få av bibliotekarierna som nämner bevakning av sådant som kan röra bibliotekarieprofessionen som något prioriterat.”