Fem folkbibliotekarier om omvärldsbevakning

Emelie Lindström har i sin färska B/I-uppsats, Folkbibliotekarier om omvärldsbevakning, intervjuat fem bibliotekarier från Stockholms Stadsbibliotek om hur de beskriver sitt arbete med relationen till omvärlden och vilka områden inom omvärldsbevakningen de bedömer viktiga.

Och viktigt är mycket:

  • Allmänbildning
  • Nyhetsbevakning
  • Aktuell kultur
  • Närområdet
  • Målgrupper, besökarna och deras behov av t ex medier
  • Teknikutveckling
  • Forskning
  • Andra bibliotek

Lite anmärkningsvärt är att det ”är få av bibliotekarierna som nämner bevakning av sådant som kan röra bibliotekarieprofessionen som något prioriterat.”

Om bibliotekarier på film

Det har skrivits mycket om bibliotekariers stereotypiska bild i allmänhet. Det har även skrivits ett antal artiklar och uppsatser om hur bibliotekarier framställs i litteraturen. Det finns dock väsentligt mindre dokumenterat om bibliotekarier i filmer, konstaterar Kasper Lundell och Carina Lyrén i sin aktuella B/I-magisteruppsats Bibliotekarier i Film – en analytisk studie om stereotyper.

Författarna anser att det är viktigt att bibliotekarier är medvetna om den stereotypisering som förekommer av yrket. Det är viktigt att bibliotekspersonalen bekantar sig med de olika stereotyperna - både de äldre med den stela asexuella gamla damen såväl som de nyare med den sexiga bibliotekarien. Författarna menar också att den stereotypiska bilden av bibliotekarieyrket och biblioteket  som arbetsplats påverkar såväl befintliga biblioteksbesökare som potentiella. I dessa tider när biblioteken slåss om uppmärksamheten blir detta extra viktigt.

Författarna har gått igenom 20 spelfilmer från 1940-talet (En skön historia, 1940) och framåt (Tidsresenärens hustru, 2009). Slutsatsen? Jo:
”Resultatet visar att den vanligast förekommande bibliotekarien i filmerna är en kvinna som är under 30 år eller 50 år och äldre. Hennes yttre attribut kännetecknas av ett alldagligt utseende men hon har ett tjockt eller långt hår som oftast är utsläppt. Hon klär sig i diskreta färger och har en neutral klädstil och hon använder oftast inte glasögon. Filmbibliotekarien kan upplevas som populär eftersom hon ofta omges av vänner och bekanta. Som person är hon lugn men allvarlig och kan upplevas som bekymrad. Men hon är ingen pessimist och ej heller någon optimist och visar sällan tecken på vare sig feghet eller mod. Filmbibliotekarien förefaller vara en normalbegåvad eller intelligent person som är omtänksam, vänlig och artig och som sällan tystar ned någon. Hon har ett neutralt förhållningssätt och visar inte så ofta ifall hon har någon humor. Arbetet som bibliotekarie förefaller i huvudsak varken tråkigt eller spännande och bibliotekarien rör sig oftast bland böcker eller datorer.”

Den som vill fördjupa sig kan kolla in

och

och

 

 

Drömmer bibliotekschefer om elektriska får?

(Jag ber om ursäkt för den krystade rubriken för detta inlägg, men jag kunde bara inte låta bli)

Rose-Marie Andersen och Anette Swärd har i sin aktuella B/I-uppsats – Vad drömmer en bibliotekschef om? - frågat fem bibliotekschefer om bibliotekets roll, framtid och vägen dit.
Det är intressant att när de intervjuade cheferna talar om folkbibliotekets roll i samhället idag, är deras bild av den inte statisk utan snarare en del av en ständigt pågående process.

Biblioteken av i dag

Just dessa intervjuade chefer lyfter några teman som är tydligare än andra, när de talar om den roll som de anser att folkbiblioteket har i dag:

Biblioteket som mötesplats för kommuninvånare

”Biblioteken är och arbetar hela tiden för att vara en plats där besökare känner sig hemmastadda och välkomna.”

Biblioteket som demokratisk plattform

”Den demokratiska funktionen upprätthålls genom tillgängligheten till biblioteket och till dess medier. Genom att tillhandahålla och tillgängliggöra medier inspirerar biblioteket till läsande och lärande. Genom att erbjuda datorer och annan IT-teknik, till exempel läsplattor, kan den digitala klyftan motverkas. Kulturupplevelser nämns som en faktor som kan motverka samhällsklyftorna”

Biblioteket som central plats i lokalsamhället

”Det handlar också om att forma verksamheten så att den skapar en plats som gör biblioteket till en central och viktig funktion i samhället”

Framtidens bibliotek

Framtida temaområden på 10 års tid som cheferna anger är

Deras visioner handlar om:

En bred och lättillgänglig verksamhet
”Att nå fler invånare genom fler och nya aktiviteter inom bibliotekets väggar men också genom att visa sig mer ute i samhället.

Ökad samverkan
”För att biblioteket ska kunna fortsätta sin verksamhet i framtidens utbudsrika och informativa samhälle krävs mer samarbete med andra föreningar och institutioner.”

Upprätthålla bibliotekets demokratiska samhällsroll
”Biblioteket kan ses som en tillgång där det skapas sammanhang och det ska ha en aktiv roll för att tackla sociala och ekonomiska klyftor.”
Skapa ett kreativt klimat
”…biblioteket som en plats för personlig utveckling och en plats där man har möjlighet att möta kompetent personal som lotsar till kunskap och kulturupplevelser.”
Vara en central plats och en mötesplats i kommunen
”…det läggs också betydelse i att vara en funktion som bidrar till stadens utveckling.”

Vägen till visionerna

Politiskt mod och prioriteringar
Cheferna ”önskar inte obegränsade resurser … Däremot ses en god ekonomi som en framgångsfaktor.”
”Då kan de lokala biblioteksplanerna vara en viktig del av en kommuns eller stads utvecklingsstrategi. Inte minst om biblioteksplanen är ett beslut som flera kommunala instanser ställt sig bakom.”

En frisk organisation
”Det handlar också om att biblioteken har chefer med visioner och att de som arbetar inom organisationen har samma yrkesprofessionella mål.”
”Förutom medarbetarnas inställning och ett tydligt ledarskap talar respondenterna om kunskap och vikten av att ta in andra kompetenser i verksamheten…”

Samarbete och hållbara relationer
”…samarbete och samverkan ses också som framgångsfaktorer för en lyckad verksamhet.”

Tintingate revisited

Maria Simonsson gör en diskursanalays av höstens Tintindebatt i sin aktuelle B/I-uppsats ”Biblioteken kan inte hålla på att rensa ut”. Bakgrunden är välkänd: 25 september 2012 beslutade Kulturhusets konstnärlige ledare Behrang Miri att plocka bort samtliga Tintinalbum från hyllorna på biblioteket TiotrettonMiri motiverade sitt initiativ med att barn ska slippa bli utsatta för de stereotypa bilder som finns i Tintinalbumen.
Författaren vill därför undersöka vad debatten säger om synen på den konstnärliga friheten och folkbibliotekens urvalsarbete i Sverige idag. Hon har undersökt ett 20-tal artiklar, krönikor och blogginlägg. Hon konstaterar att ”Man har inte hört särskilt mycket från biblioteksvärlden i den mer publika debatten” (min kursiv och apropå, öhh, just ingenting).

Författaren urskiljer två huvuddiskurser i Tintindebatten:
Informationsfrihetsdiskursenbiblioteket är yttrandefrihetens fanbärare, huvuduppgiften för biblioteken och dess anställda är i ett demokratiskt samhälle att förmedla fri information.

Urvalsdiskursen - urvalsarbetet är en viktig del av demokratiprocessen, det är också viktigt att göra biblioteket tillgängligt och välkomnande för alla och därmed undvika stereotypa bilder.

Från slutsatserna (min kursiv):

  • I många av artiklarna kan man faktiskt hitta argument som passar i båda diskurserna, och det om något visar på komplexiteten i frågan. Det finns många beröringspunkter i diskurserna. Bl.a. kan man säga att det råder konsensus inom den diskursiva formationen att ”censur” inte är något bra, däremot vägrar urvalsdiskursen gå med på att urvalsarbete på bibliotek är censur.”
  • ”Där informationsfrihetsdiskursen fokuserar på individens rätt att uttrycka sig, och bibliotekens roll som förmedlare av det fria ordet, ser urvalsdiskursen ett stort problem i att debatten som följde händelsen i Kulturhuset handlade mest om just detta. Behrang Miri efterfrågade debattom stereotypa bilder, vilket urvalsdiskursen också ville göra, men det blir en slags envägskommunikation från båda håll.”
  • Man är på det stora hela taget ganska överens om att det är skillnad på barnbibliotek och vuxenbibliotek, och att all media inte passar på de förstnämnda. Men när det kommer till synen på stereotypernas skadeverkningar så anser urvalsdiskursen att vi måste ta ansvar för hur de bilder som möter barn och ungdomar på biblioteken påverkar dem.”
  • ”Informationsfrihetsdiskursen ser samma bilder som något som vi måste lära barnen att förhålla sig historiskt till, och använda dem som diskussionsunderlag om rasism. Vi får alltså ge bilderna en ny funktion, och då är de inte längre reproducerande stereotyper.
  • ”Konsekvenserna för diskursens formation för urvalsarbete på biblioteken i framtiden tolkar jag som att det måste finnas en större transparens i hur man arbetar. Debatten visar ju upp att bilden av verkligheten inte är den samma i de olika diskurserna…
  • Genom att inte höras i debatten alls, lämnar bibliotekarierna arenan öppen för felaktigheter och spekulationer om bibliotekens uppdrag och arbetssätt.

Om litteraturförmedling i förändring – om folkbibliotekarier på Facebook och Twitter

Att aktivt jobba för att tillgängliggöra skönlitteratur är något som folkbiblioteken arbetat väldigt länge med. Däremot är kommunikation med användarna via Facebook och Twitter något som folkbiblioteken fortfarande ofta är nybörjare på.

En ny magisteruppsats från BHS, av Anders Jaderup och Sofie Karlsson – Litteraturförmedling i förändring – om folkbibliotekarier, Facebook och Twitter (http://bada.hb.se/bitstream/2320/11982/1/k12_79.pdf) , har undersökt bibliotekariens roll i litteraturförmedling genom sociala medier.

Till slutsatserna:

  • Det är enkelt att nå ut med informationen via Twitter och Facebook. Med en liten arbetsinsats kan bibliotekarien snabbt förmedla boktips eller liknande till många användare.
  • Litteraturförmedling genom Facebook/Twitter är mer ytlig, kortfattad och innehåller mindre dialog med användarna än andra förmedlingsmetoder som t ex boksamtal och läsecirklar.
  • Bristen på dialog gör att det finns en osäkerhet kring hur informationen tas emot av användarna och i vilken utsträckning som arbetet verkligen leder till fler fysiska besök på biblioteket och fler lån.
  • Trots de ovan nämnda nackdelarna tycks samtliga respondenter fast beslutna att fortsätta med arbetet. Det anses viktigt att biblioteket finns där användarna finns, vilket allt oftare är på nätet.
  • Vad gäller den aktivt rekommenderande och upplysande förmedlingen utgår  bibliotekarierna, ofta från sin egen smak och läsning snarare än någon traditionell folkbildningstanke.

Jag menar att det här är ingen fråga om antingen traditionella boksamtal eller sociala media. Det är både-och! Men verksamheten ska föregås av en kommunikationsplan som definierar vilka segment och målgrupper hos allmänheten som ska få del av litteraturförmedlingen och vilken arbetsmetod som är bäst för just dem.

Om samarbete mellan folkbibliotek och folkbildning

Helena Fernandez har på uppdrag av Kultur i Väst skrivit en rapport – Digital delaktighet –  som handlar om hur folkbibliotek och studieförbund kan samverka för att överbrygga digitala samhällsklyftor.
Rapporten presenterar exempel på aktiviteter som genomförts i projektet  Digital delaktighet i Västra Götaland som Kultur i Väst genomfört i samarbete med Västra Götalands Bildningsförbund. Tack vare samverkan mellan bibliotek och studieförbund skulle 5000-7500 personer få ökad insikt i den digitala världen genom kostnadsfri dator/internetintroduktion. 44 av regionens totalt 49 kommuner har deltagit i projektet som stötts av .SE:s Internetfond.

Rapporten innehåller en beskrivning av projektet, några cases och goda exempel samt som bonus ett par intressanta intervjuer. Ola Larsmo söker ett svar på frågan om vem som har makten över sladdarna. Rasmus Fleischer påpekar att  det finns goda skäl att förhålla sig kritisk.

 

Bibliotekspersonalens attityder till TV-spel

Svaret på frågan om vilka attityder bibliotekspersonalen har till TV-spel på bibliotek lämnas direkt i titeln till Albin Olsenmyrs B/I-magisteruppsats. I ”TV-spel är inga konstigheter!” har han genomfört en enkätundersökning till folkbiblioteken i landet.

Hinder

  • Det främsta problemet enligt undersökningen för etablerandet av TV-spel på biblioteken har att göra med den höga kostnaden.
  • Mängden olika spelkonsoler.
  • Personalens brist på kompetens.
  • Brist på efterfrågan.

Men anledningarna till att de bibliotek som satsar på TV-spel verkligen gör det, beror på aspekter som har att göra med kultur, demokrati/jämställdhet, marknadsföring och sociala sammanhang .

Bibliotek i förändring

Heart of Change heter en empirisk studie av förändringsledning vid fem svenska bibliotek som Lotta Åstrand vid Karolinska Institutet och Universitetsbiblioteket Elisabet Ahlqvist, Kungl. Biblioteket genomfört.
Rapporten riktar sig till de som varit förändringsledare eller som står inför ett förändringsarbete och borde vara obligatorisk läsning för alla som intresserar sig för förbättringsarbete på bibliotek. . Syftet med rapporten har varit att hitta faktorer och samband för framgångsrikt förändringsarbete vid bibliotek. Författarna har därför gjort fallstudier av hur fem olika bibliotek genomfört planerade förändringar. De bibliotek som granskats är Malmö Bibliotek och IT, Arvika bibliotek, Stockholms UB:s kundservice, Uppsala Stadsbibliotek och Växjö UB.

Från sammanfattningen:

  • Vid förändring ökar behovet av ledarskap och förändringsledning.
  • Begreppet förändringsledning har två centrala aspekter:
    Dels är det en kompetens som förutsätter vissa kunskaper, förmågor och färdigheter.
    Dels den aktivitet som kräver viss struktur och som bedrivs under ett antal olika faser.
  • Olika slags förändringar kräver olika slags ledarskap.
  • Den profession och den position man har i organisationen har betydelse för hur man uppfattar behovet av en förändring. Chefer ser främst förändringens mål utifrån organisationens, ibland politiska, uppdrag. Medarbetarna däremot tolkar förändringen ur ett professionsperspektiv och de värderingar och kompetenser som hänger samman med yrkesrollen.
  • Oavsett typ av förändring finns tre centrala variabler som förändringsledaren måste ta hänsyn till, och som rätt använda beroende på förändringens art, kan underlätta förändringen:
    Översättningen eller berättelsen. Dvs ta fram en vision och kommunicera den.
    Tiden
    Emotionella processer, till exempel motstånd.
  • En förändring är inte en isolerad företeelse utan är sammanlänkad med andra och kan utlösas av en tidigare förändring.
  • Kontinuitet: ”Det är viktigt att ha strategier och tillvägagångssätt för hela förändringen, man behöver försäkra sig om att förändringen införs fullt ut och vidmakthålls över tid.”
  • En tillåtande, förlåtande och trygg arbetsplatskultur ger goda förutsättningar för en förändringsbenägen organisation. Organisationer kan tränas och göras förändringsvana.

De förtroendevalda och biblioteken

Den norska biblioteksforskaren Sunniva Evjen har i sin doktorsavhandling Placing the public library – a comparative analysis of political perceptions gjort en jämförande casestudie med intervjuer av politiker i Oslo, Århus och Birmingham. Tre städer som alla håller på med att bygga nya huvudbibliotek.
För dessa städer handlar det självklart om att de behöver nya biblioteksbyggnader, men för politikerna handlar det lika mycket som stadsutveckling och hur man presenterar den egna staden.

Handisam: Tillgängliga bibliotek!

Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, har precis presenterat lägesrapport ”Läget i kommunerna” och kartläggning över tillgängligheten inom sju kommunala ansvarsområden. De områden som täcks av rapporten är: arbetsmarknad, kultur och fritid, utbildning, socialpolitik, fysisk tillgänglighet, transport och it-politik.

Inom kultur och fritidsområdet är biblioteken den anläggning som har bäst tillgänglighet, nästan samtliga kommuner har fysiskt tillgängliga bibliotek. 95 procent av biblioteken i kommunerna är tillgängliga enligt rapporten. Detta att jämföra med idrottsanläggningar där nästan fyra av tio är otillgängliga.

”Genom biblioteken finns det nästan i varje kommun ett exempel på en verksamhet som gjorts tillgänglig för alla.” heter det i rapporten.