Iaf deras stiftelse och i USA där man jobbar aktivt med att överbrygga den digitala klyftan:
Stiftelsen gör också insatser för bibliotek globalt.
Och via Techsoup kan Sveriges folkbibliotek få donerad programvara från Microsoft till sina publika datorer för att genom arbetet med Digidel 2013, skapa bättre samhällsförutsättningar och bättre kunskapsspridning.
Internethandledning för digitalt medborgarskapAtt etablera sig i Sverige kan vara riktigt tufft. Bara att förstå hur myndigheter och samhällsservice fungerar kan vara en utmaning för den som är ny i landet. För att kunna ta del av det svenska samhället krävs, förutom språkkunskaper, att du har tillgång till och kan hantera internet som är självklar arena för en mängd samhällstjänster. Det är både dyrt och svårt att stå utanför det digitala samhället. Som ny i Sverige behöver man helt enkelt ett ”digitalt medborgarskap”!
Så här säger en kvinna från Irak som deltagit i en internetkurs via Norrköpings stadsbibliotek:
I mitt hemland fick jag ingen chans att lära mig internet. Jag kom till Sverige, jag förstod ingenting och jag kunde inte använda internet. Men jag började den här kursen, den var jättebra… Det är viktigt att kunna använda internet och datorer. Om någon inte kan använda internet är man som en analfabet idag. Hemma använder jag datorn och internet till flera saker för att träna på körkortet, teoriprovet och att läsa nyheter från mitt hemland. Kursen var på vårt modersmål, så vi förstår allt som läraren förklarat för oss. Om det hade varit på svenska hade vi inte förstått allt som läraren försökt förklara för oss. Ibland hindrar språk . Det är jättesvårt – språket, ibland kan vi inte förstå den information som lärare vill ge oss. Därför var det jättebra att kursen hölls på arabiska.
Det finns alltför många med invandrarbakgrund som av olika anledningar inte drar nytta av internets möjligheter och många, både från äldre invandrargruppen och nyanlända, som har behov av grundläggande stöd i dator- och internetanvändning. Detta faktum har varit utgångspunkt för Länsbibliotek Östergötlands senaste satsning, tillsammans med biblioteken i länet, för ökad digital delaktighet. Projekt Nytta & nöje: Digitalt medborgarskap fick pengar från Internetfonden under 2011.
Totalt har nästan 400 personer med utländsk bakgrund deltagit i kurser, cirklar, inspirationsföreläsningar och individuella handledningar. Aktiviteterna har skett i bibliotekens egen regi eller i samarbete med flyktingmottagning, SFI och studieförbund. Större delen av utbudet har erbjudits på modersmål – vilket är en viktig förutsättning för att erbjuda stöd och utbildning med bra kvalitet. 24 tvåspråkiga personer fått handledarutbildning.
Vid sidan om att erbjuda olika former av internetguidning för människor med utländsk bakgrund ville vi lära oss mer om behoven. Olika koncept, kurs- och handledningsmaterial har utarbetats. Vi har också arbetat för att väcka frågan om mer insatser för att säkerställa att inte minst nyanlända får någon form av obligatorisk introduktion till internet inom ramen för flyktingmottagningen, gärna i samarbete med bibliotek och studieförbund.
De flesta med invandrarbakgrund som fått stöd i individuell handledning via biblioteken vill ha hjälp med att komma igång att använda internet, skriva dokument och hantera datorn i största allmänhet. E-post och internetbanken ligger i topp bland de specifika frågorna. Andra frågor är skanning, filhantering och att bifoga filer i e-post. När det handlar om att söka information handlar det främst om att hitta till myndigheter och söka jobb, bostad och stipendier på nätet.
Ett resultat av projektet är att länsbiblioteket har fått uppdraget att driva den regionala försöksverksamhet med samhällsorientering på modersmål som pågår fram till 31 december 2012. Kursen har utökats från de lagstadgade 60 timmarna till 70 timmar och omfattar en 10 timmars introduktion till internet/E-tjänster på modersmål. Konceptet innehåller också en 3 timmars biblioteksintroduktion där biblioteken informerar om de fysiska och digitala resurser som erbjuds med samhällskommunikatörerna som språkstöd.
Några slutsatser är att det tar tid att komma igång med ett projekt som på många sätt riktar sig mot nya områden och som handlar om att bryta ny mark. Vi är efter projektåret ännu mer övertygade om vikten av att erbjuda stöd och utbildning i internetanvändning till alla nyanlända och att detta behöver ske på modersmål. Behoven är stora och det här är ett område där det sker alltför lite insatser idag. Ett strategiskt långsiktig arbetet är vad som behövs! Vi kan konstatera att biblioteken har en viktig roll i samhället idag, men samverkan krävs över politikområden för att vi ska leva upp till målsättningen att Sveriges ska bli ett informationssamhälle för alla. Ännu har vi en bit kvar…
”Om man inte kan använda internet, kan man känna sig som döv och stum och inte veta vad som finns.” Kvinna från Irak
Läs mer:
Anne Hederén är utvecklingsledare med ansvar för Bibliotek i samhälle och lärande vid Länsbibliotek Östergötland.
Detta blogginlägg publicerades först på Digidel 2013 webbplats.
Biblioteket som kreativ miljö och som stöd för digital delaktighet. I det här fallet i Bangor i Nordirland.
I USA, liksom i Sverige, blir alltfler statliga och regionala samhällsresurser tillgängliga via internet. Ibland kan det vara svårt för användarna att hitta den hjälp de behöver. Det är iofs inget nytt. Som John Naisbitt sa: vi törstar efter kunskap medan vi drunknar i information.
I Florida, USA, har Pasco Public Library tagit initiativ till en regional portal kring e-resurser för Florida-bor som behöver hjälp av olika slag. Get Help Florida organiserar och kategoriserar hundratals digitala hjälptjänster, så att användarna snabbt och enkelt hittar de organisationer som kan hjälpa dem, oavsett vad användarnas behov.
Läget i dag
Den senaste statistiken (”De som står utanför”, Findahl, maj 2012) visar att ca 1,3 miljoner svenskar mellan 12 och 76 år sällan eller aldrig använder Internet. Merparten av dessa är över 65 år, men ca 300 000 är i yrkesverksam ålder. Här finns dock ett mörkertal: Utanför statistiken finns många nya svenskar och bostadslösa.
De senaste åren har ökningstakten för nya användare av nätet varit 2-3 %, men den ökningstakten har bromsats upp nu. I rapporten konstateras också (men underlaget är litet): ”Tre områden skiljer ut sig med lägre Internetanvändning än i övriga landet: Västra
Götaland, Jämtland-Västerbotten-Norrbotten och Jönköping-Östra Götaland. Övriga områden är svåraatt skilja” .
Om dessa siffror (1,3 milj.) översätts till vårt län skulle det röra sig om ca 30 000 icke digitalt delaktiga personer.
Utanförskapet
De som inte lärt sig navigera digitalt stöter på en stängd dörr när öppettiderna för samhällsfunktioner förflyttas ut på nätet i takt med att den stora massan digitaliseras. I allt högre grad krävs i dag grundläggande Internetkunskaper exempelvis på arbetsmarknaden eller för att kunna ta del av samhällets service. De som av olika anledningar saknar nätkompetens riskerar att hamna utanför, vilket kan få konsekvenser såväl för demokratin som för samhällsekonomin Det handlar i slutänden om demokrati och integration. Allas rätt att delta i samhällslivet på lika villkor.
En icke-nätaktiv människa kommer troligen att vara ännu mer utanför om 2, 5 eller 10 år bl.a beroende på den tekniska utvecklingen. Om vi inte tar tag i problemet
Jag vill peka på tre områden där en ökad digital delaktighet skulle medföra stora vinster för individer, företag och samhälle:
Om du inte är digitalt delaktig blir både individen och samhällsekonomin förlorare.
Det finns studier som närmare belyser just nyttan och värdet av ett minskat digitalt utanförskap. I Storbritannien har kampanjen Race Online 2012 bland annat låtit konsultföretaget PwC ta fram en studie för att räkna på de ekonomiska effekterna av ett ökat innanförskap. PwC kom fram till att om det digitala utanförskapet minskade så skulle de ekonomiska vinsterna för samhället skulle uppgå till 22 miljarder pund. Konsumenter förlorar i dagsläget exempelvis så mycket som560 pundårligen genom att inte handla och betala räkningar på Internet.
Vården och e-hälsa klyftorna ökar
Vård och omsorg är ett stort område där det kommer att ske en hastig utveckling med många tjänster på nätet. Det finns en stor utvecklingspotential och ett stort intresse för att utveckla t.ex. vårdval m.m. som nättjänster. Vårdguiden och Mina vårdkontakter är exempel.
Inom vården kan digitala tjänster skapa bättre effektivitet och säkerhet.
När nu e-tjänster utvecklas inom vården bör man ha i åtanke att 80% av de unga med bäst hälsa tar del av hälsoinformation på nätet men endast 17% av de äldre med sämst hälsa gör det!!!!!
Små- och medelstora företag halkar efter.
Den svenska internetekonomin omsätter över 200 miljarder kr varje år. Omsättningen är större en hela byggbranschen eller lantbruket. Men landets små- och mellanstora företaget missar tåget, något som bl.a. regeringen konstaterat. Dessa företag halkar efter företagen i Europa när det gäller Internet- och datoranvändning. Dels missar man möjligheterna att effektivisera administrationen, då mkt av den idag kan skötas via dator och Internet, och dels missar man en växande marknad. Färre än 25 % av små- och medel stora företag erbjuder ngn form av e-handel.
Kopplingar till RUS och regeringens digitala agenda
Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen har signerat regeringens digitala agenda, vilket innebär att man bla. ska ta fram en regional agenda och på så sätt bidra till:
”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. I agendan beskrivs detta i kapitlet ”Lätt och säkert att använda”, s 20 ff. Bl.a. skriver man:
” När allt fler tjänster i samhället blir digitala förutsätter det att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. Det handlar t.ex. om att kunna använda Internet och andra digitala tjänster i vardagen som medborgare, företagare eller anställd”.
I Regionförbundets RUS ( Regionala utvecklingsstrategi) sägs bl.a. i avsnittet Lärande:
”Idag står drygt 40 000 invånare i Kalmar län helt utanför nätet, oftast som en följd av bristande dator och Internetkompetens. Det handlar om invånare i alla åldersgrupper. Digitala klyftor finns även bland länets företag. Vi ska därför öka kunskapen i länet om nyttan med IT och hur man använder tekniken”.
Ny strategi
I den tidigare nämnd rapporten (Findahl, maj 2012) konstateras bl.a. att 800 000 till 900 000 av de icke digitalt delaktiga är + 65, ca 300 000 mellan 46 och 65, dvs i yrkesverksam ålder. I tidigare undersökningar har man uppgivit som skäl till att man inte använder Internet: att det är krångligt, dyrt och att man är ointresserad. Nu dominerar skälet ointresse. Endast 100 000
är intresserade av att ta till sig Internet. Detta måste få oss att ändra strategi inför fortsättningen. Var når man + 65 och var når man yrkesverksamma 46-65? Och framförallt hur motiverar man ointresserade personer att ta till sig Internet? Vår inriktning den kommande perioden måste bli att söka samarbete med länets pensionärsorganisationer, hembygdsföreningar och studieförbundens medlemsorganisationer. Vi har också inlett diskussioner med Företagarföreningen i länet och LO-sydost.
Christer Bergqvist, Regionbibliotekarie, Regionbibliotek Kalmar län
IFLA har tillsammans med UNESCO’s Information for All Programme (IFAP) tagit fram rekommendationer för medievetenhet och informationskompetens. UNESCO har beslutat sig för att slå ihop de båda begreppen,”Media Literacy” och ”Information Literacy”, till Media and Information Literacy (MIL).
IFLA menar att MIL är en grundläggande mänsklig rättighet i en alltmer digital och global värld. MIL definieras som något som består av kunskap, attityder, och summan av de färdigheter som behövs för att veta när och vilken information som behövs, var och hur man kan få denna information, hur man ska värdera den kritiskt och organisera den; och hur man använder den på ett etiskt sätt. MIL sträcker sig bortom kommunikations-och informationstekniken, till att omfatta lärande, kritiskt tänkande, och förmågan att tolka information inom och utanför professionella och pedagogiska gränser. MIL omfattar alla typer av informationskällor; muntliga, tryckta och digitala.
Rekommendationerna kan laddas ner härifrån.
Digidel i UT-länen är en samling av det som händer omkring digital delaktighet i Örebro och Västmanlands län. Det breda nätverket består av biblioteken i länen tillsammans med Örebro läns bildningsförbund, och Västmanlands läns bildningsförbund. Den Digitala Agendan i länen är också del av nätverket.
Vårt övergripande mål är att öka den digitala delaktigheten hos medborgarna i Örebro och Västmanlands län. Vi ska stödja bibliotekens och studieförbundens arbete att tillsammans satsa på dem som vill lära sig att hantera de digitala verktygen. Det är viktigt att kunna visa möjligheterna med nya medier och öka den digitala kompetensen hos personalen inom bibliotek och folkbildning.
Sedan Swedbank började ta 50 kronor för ett kontoutdrag kommer deras kunder till folkbiblioteken i stället och skriver ut utdragen för två kronor. Det betyder att biblioteken får nya besöksgrupper som söker service inom för biblioteket nya områden.
På Gävle stadsibibliotek hjälper man gärna till med datorerna enligt GD på nätet.
I helgen drog Stadsbiblioteket igång ”Digitala lördagar” – ett folkbildande projekt som ska överbrygga den digitala klyftan. Representanter för CSN och Swedbank fanns på plats och lärde ut hur deras e-tjänster fungerar.
– Vi vill gärna se mer av det och Swedbank har erbjudit sig att ha personal närvarande vid nästa topp. De förstår nog att den här situationen inte är bra goodwill för deras del, säger bibliotekarien Heidi Heimerlöv.
Alltmer av kommunikation och affärer sker över Internet idag. Om ytterligare 1,3 miljoner människor i Sverige började använda Internet så borde det finnas mycket att tjäna – för alla parter. Frågan är hur mycket det finns att tjäna på en ökad delaktighet; vad tjänar ett företag eller en kommun på att fler kan använda Internet – på minskade kontakt- och transkationskostnader, på ökad egenadministration hos kunder/brukare, på lägre omkostnader och ökad kundtrohet genom bättre service mm?
För att kasta ljus på sådana frågor gav DigiDel-kampanjen Governo AB i uppdrag att analysera producentnyttan i fyra branscher; banker, bostadsföretag, kommuner och telekomoperatörer. Governos uppdrag formulerades ganska entydigt; vad tjänar man på att under och medborgare går från att vara ”analoga” till att bli”digitala”.
Föreliggande rapport utgör Governos redovisning av uppdraget. Det är uppenbart att det finns mycket att tjäna på att fler blir ”digitala” men det är också tydligt att de studerade organisationerna har anpassat sig till att många inte är på nätet.
”Vi kan konstatera att frågan om digital delaktighet i kommuner kan närmas från i huvudsak två perspektiv: dels innebär att en ökad digital delaktighet en möjlighet att ge en bättre och mer effektiv service till kommunmedborgare och andra som interagerar med kommunen, dels har en ökad digital delaktighet betydelse för demokratin och delaktigheten i samhället i stort.”
Internetfonden delar ut projektmedel två gånger om året. De 13 projekt som i år valdes ut för finansiering Hösten är enligt DigiDel:
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa med projektet This is IT! – Digital Delaktighet för Alla
Länsbiblioteket i Västerbotten/Region Västerbotten med projektet Digidel i Västerbotten
ABF Stockholm med projektet Inkludera ämnesanpassade digitala verktyg i folkbildning
Folkuniversitetet i Uppsala med projektet Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap
MKFC Stockholms folkhögskola med projektet Somaliska flyktingkvinnor som rollmodeller
Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet med projektet Minska den digitala klyftan – bli datasmart
ABF Borlänge Nedansiljan kommun Rättvik med projektet Rätt till IT i Rättvik
Blekinge Läns Bildningsförbund med projektet Internet som redskap i alla studiecirklar
Länsbiblioteket Region Gotland med projektet Kunskap, delaktighet och lust i en digital värld
Serbiska kulturföreningen Sloga med projektet ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk
ABF Örebro län med projektet Internetsatsning Laxå
Studiefrämjandet i norra Stor-Stockholm med projektet Kommunicera mera på äldre dar!
Husie stadsdelsförvaltning med projektet Husie 2020- digital plattform för medborgardialog
