Digital delaktighet och en ny strategi i Kalmar län?
Läget i dag
Den senaste statistiken (”De som står utanför”, Findahl, maj 2012) visar att ca 1,3 miljoner svenskar mellan 12 och 76 år sällan eller aldrig använder Internet. Merparten av dessa är över 65 år, men ca 300 000 är i yrkesverksam ålder. Här finns dock ett mörkertal: Utanför statistiken finns många nya svenskar och bostadslösa.
De senaste åren har ökningstakten för nya användare av nätet varit 2-3 %, men den ökningstakten har bromsats upp nu. I rapporten konstateras också (men underlaget är litet): ”Tre områden skiljer ut sig med lägre Internetanvändning än i övriga landet: Västra
Götaland, Jämtland-Västerbotten-Norrbotten och Jönköping-Östra Götaland. Övriga områden är svåraatt skilja” .
Om dessa siffror (1,3 milj.) översätts till vårt län skulle det röra sig om ca 30 000 icke digitalt delaktiga personer.
Utanförskapet
De som inte lärt sig navigera digitalt stöter på en stängd dörr när öppettiderna för samhällsfunktioner förflyttas ut på nätet i takt med att den stora massan digitaliseras. I allt högre grad krävs i dag grundläggande Internetkunskaper exempelvis på arbetsmarknaden eller för att kunna ta del av samhällets service. De som av olika anledningar saknar nätkompetens riskerar att hamna utanför, vilket kan få konsekvenser såväl för demokratin som för samhällsekonomin Det handlar i slutänden om demokrati och integration. Allas rätt att delta i samhällslivet på lika villkor.
En icke-nätaktiv människa kommer troligen att vara ännu mer utanför om 2, 5 eller 10 år bl.a beroende på den tekniska utvecklingen. Om vi inte tar tag i problemet
Jag vill peka på tre områden där en ökad digital delaktighet skulle medföra stora vinster för individer, företag och samhälle:
Om du inte är digitalt delaktig blir både individen och samhällsekonomin förlorare.
Det finns studier som närmare belyser just nyttan och värdet av ett minskat digitalt utanförskap. I Storbritannien har kampanjen Race Online 2012 bland annat låtit konsultföretaget PwC ta fram en studie för att räkna på de ekonomiska effekterna av ett ökat innanförskap. PwC kom fram till att om det digitala utanförskapet minskade så skulle de ekonomiska vinsterna för samhället skulle uppgå till 22 miljarder pund. Konsumenter förlorar i dagsläget exempelvis så mycket som560 pundårligen genom att inte handla och betala räkningar på Internet.
Vården och e-hälsa klyftorna ökar
Vård och omsorg är ett stort område där det kommer att ske en hastig utveckling med många tjänster på nätet. Det finns en stor utvecklingspotential och ett stort intresse för att utveckla t.ex. vårdval m.m. som nättjänster. Vårdguiden och Mina vårdkontakter är exempel.
Inom vården kan digitala tjänster skapa bättre effektivitet och säkerhet.
När nu e-tjänster utvecklas inom vården bör man ha i åtanke att 80% av de unga med bäst hälsa tar del av hälsoinformation på nätet men endast 17% av de äldre med sämst hälsa gör det!!!!!
Små- och medelstora företag halkar efter.
Den svenska internetekonomin omsätter över 200 miljarder kr varje år. Omsättningen är större en hela byggbranschen eller lantbruket. Men landets små- och mellanstora företaget missar tåget, något som bl.a. regeringen konstaterat. Dessa företag halkar efter företagen i Europa när det gäller Internet- och datoranvändning. Dels missar man möjligheterna att effektivisera administrationen, då mkt av den idag kan skötas via dator och Internet, och dels missar man en växande marknad. Färre än 25 % av små- och medel stora företag erbjuder ngn form av e-handel.
Kopplingar till RUS och regeringens digitala agenda
Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen har signerat regeringens digitala agenda, vilket innebär att man bla. ska ta fram en regional agenda och på så sätt bidra till:
”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. I agendan beskrivs detta i kapitlet ”Lätt och säkert att använda”, s 20 ff. Bl.a. skriver man:
” När allt fler tjänster i samhället blir digitala förutsätter det att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. Det handlar t.ex. om att kunna använda Internet och andra digitala tjänster i vardagen som medborgare, företagare eller anställd”.
I Regionförbundets RUS ( Regionala utvecklingsstrategi) sägs bl.a. i avsnittet Lärande:
”Idag står drygt 40 000 invånare i Kalmar län helt utanför nätet, oftast som en följd av bristande dator och Internetkompetens. Det handlar om invånare i alla åldersgrupper. Digitala klyftor finns även bland länets företag. Vi ska därför öka kunskapen i länet om nyttan med IT och hur man använder tekniken”.
Ny strategi
I den tidigare nämnd rapporten (Findahl, maj 2012) konstateras bl.a. att 800 000 till 900 000 av de icke digitalt delaktiga är + 65, ca 300 000 mellan 46 och 65, dvs i yrkesverksam ålder. I tidigare undersökningar har man uppgivit som skäl till att man inte använder Internet: att det är krångligt, dyrt och att man är ointresserad. Nu dominerar skälet ointresse. Endast 100 000
är intresserade av att ta till sig Internet. Detta måste få oss att ändra strategi inför fortsättningen. Var når man + 65 och var når man yrkesverksamma 46-65? Och framförallt hur motiverar man ointresserade personer att ta till sig Internet? Vår inriktning den kommande perioden måste bli att söka samarbete med länets pensionärsorganisationer, hembygdsföreningar och studieförbundens medlemsorganisationer. Vi har också inlett diskussioner med Företagarföreningen i länet och LO-sydost.
Christer Bergqvist, Regionbibliotekarie, Regionbibliotek Kalmar län
Helena Fernandez har på uppdrag av Kultur i Väst skrivit en rapport – Digital delaktighet – som handlar om hur folkbibliotek och studieförbund kan samverka för att överbrygga digitala samhällsklyftor.
