I grundkursen i etnologi lär man sig hur kulturföremål, artefakter och kulturella beteenden och vanor sprids i landet. De brukar alltsom oftast komma söderifrån. Oavsett det handlar om den niopiggade krattan, järnplogen, folkhögskolorna, kriminella motorcykelgäng eller invandrarfientliga partier så har de kommit via Danmark. Därför är folkbibliotekens framväxt i Danmark intressant även för oss. Intressant är också hur gestaltningen av själva biblioteket, biblioteksbyggnaden gjorts över åren – och vad det kan säga om folkbibliotekets roll i samhället.
Danmark Biblioteksforening gav i höstas ut praktverket Biblioteket i tid og rum – Arkitektur, indretning og formidling. Boken är en redigerad och utvidgad version av Nan Dahlkilds avhandling Åbningen av biblioteksrummet – de formative år i danske folkebibliotekers arkitektur i det 20. århundredes første halvdel från 2006 (mer info och nedladdning via denna sida).
Speciellt intressant blir det när man närmar sig samtida biblioteksarkitektur. ”En tydlig tendens i de senaste tio årens biblioteksbyggnader har varit att en stor del av de nyare biblioteken är inbyggda i större kulturella och sociala sammanhang. Samtidigt har informationsteknologin frigjort klassiska biblioteksfunktioner och därmed möjliggjort ett friare, mer experimenterande och estetiskt presentation av bibliotekslokalerna som speglar en stor mångfald arkitektoniska uttryck.
Några exempel:
Kvartershuset, Holmbladsgade på Amager
KulturØen, Middelfart
Rentemestervej, Köpenhamn
