Gästbloggare: Daniel Forsman

Lever vi på lånat bestånd?

159.385.342 poster är Chalmers bestånd i Discoverytjänsten Summon. Om man expanderar sökningen utanför Chalmers bibliotek till hela söktjänsten söker man bland 550.031.930 poster. Det är en svindlande informationsmängd som ständigt växer. Serials Solutions som står bakom tjänsten knyter nya avtal med förlag och suger in fritt tillgängligt material som de digitaliserade böckerna via Hathi Trust och meta-data från svenska lärosäten via SwePub.

Bryter man ned antalet poster som Chalmers definierat som sitt bestånd i Summon fördelar det sig enligt följande:

Newspaper Article (91,657,982)
Journal Article (63,573,613)
Dissertation (2,278,649)
Trade Publication Article (1,027,542)
Conference Proceeding (269,532)
Book Review (192,581)
Book (141,409)
eBook (111,591)
Book Chapter (98,902)
Student Thesis (19,554)
Journal (10,565)
Report (1,556)
Paper (934)
Publication Article (585)
Newsletter (214)
Patent (66)
Standard (60)
Archival Material (7)

I huvudsak är materialet artiklar från tidningar och tidskrifter som biblioteket äger eller licensierar via enskilda prenumerationer eller paketavtal.

Att samla in data från många olika källor och leverantörer ställer stora krav på datakvalitet och tillåtande licenser. Att meta-data för de resurser som biblioteken äger eller licensierar skall kunna flöda fritt mellan system och kataloger är en grundläggande förutsättning för att motverka inlåsningseffekter. Begränsningar i rörlighet av data begränsar även bibliotekens egna möjligheter att utveckla sina tjänster och samarbeten. Om vi blickar mot framtiden och försöker sia dess utveckling kommer den semantiska webben förmodligen att spela en avgörande roll. Som en del av den semantiska webben kan bibliotekens datasamlingar spela en mycket viktig roll där vårt data berikar andra tjänster sömlöst.

Länkservern SFX bygger på en central databas som uppdateras med data från förlag och beståndsinformation från bibliotek. Här har vi ett system som verkar som gjutet för kopplingar mellan existerande förlagskataloger och ett Electronic Resource Management system som en naturlig del av biblioteks-eko-systemet.
Det är för framtiden som principen om  Open Bibliographic Data är så viktig för utan den rättigheten kommer vi att vara låsta vid gamla arbetsflöden eller systemleverantörernas villkor för vår användning av deras system.

I allt större utsträckning har biblioteken börjat konsumera data som en tjänst. I allt större utsträckning har biblioteken börjat konsumera system som en tjänst. Den tjänstebaserade moln-arkitekturen erbjuder stora möjligheter att sänka Total Cost of Ownership och att fokusera sina resurser på det som är viktigt för biblioteken och det som är verksamheten.

Leverantörerna av media och bibliotekssystem framställer sina produkter som tjänster som besparar biblioteken tid och pengar. De gör det som en tjänst där vi i allt större utsträckning köper media och system som ett paket. I värsta fall måste du köpa ett helt system för att få den media du vill ha. Det är en utveckling där vi måste agera medvetet.

På förvärvssidan har systemleverantörerna sagt sig vara villiga att erbjuda vårt urvalsarbete som en tjänst. De erbjuder profilinköp som baseras på det som vi tidigare har förvärvat eller på det som efterfrågas av våra användare (populärt kallat användardrivet förvärv eller Patron Driven Acquisition, PDA). Nya affärsmodeller där leverantören eller leverantörens system står för urvalsarbetet lanseras och testas hela tiden. Men vår kostnadskontroll måste ställas i relation till användarnas förväntan om tillgång till de resurser som de hittat och vill komma åt. Den största anledningen till en besviken användare på biblioteket är om boken de vill komma åt är utlånad. Jag kan föreställa mig en liknande besvikelse om boken de vill komma åt är tillgänglig ena veckan men inte nästa pga att pengarna är slut. Modellerna för åtkomst till elektronisk media måste vara begripliga för våra användare och hållbara för bibliotekens mediabudget.

Chalmers stora bestånd av artiklar i tidningar och tidskrifter baseras till stor del på paket av tidskrifter tillgängliga via databaser. Paket av e-böcker och e-tidskrifter har varit ett populärt sätt att snabbt bygga volym i det digitala biblioteket. Research Information Network presenterade i början av 2011 en två-parts studie som undersökt effekterna av e-tidskriftsbeståndet i UK. Studien visar att nästan allt som förvärvats används och att kostnaden per användning sjunker. E-tidskrifterna beskrivs som det pumpande hjärtat i informationsförsörjningen. Det är en fantastisk utveckling och ett fantastiskt genomslag. Men vi har ett stort problem.

“During the recession there was a reduction in cost for most commodities and goods—with the Consumer Price Index (CPI) dropping in 2009 and only increasing 1.6 percent in 2010. During that same period, serials prices continued to rise at well above the CPI (four to five percent), and, against the backdrop of decreased funding for libraries, price increases are very hard to sustain. Libraries do not have the resources to continue to exist in a world of ever-increasing prices, nor can publishers exist in world of no revenue increases.”

Ovanstående är från en artikel i Library Journal om de skenande kostnaderna för tidskrifter  där vi tvingas räkna med kostnadshöjningar för vårt licensierade bestånd med 5% varje år. Detta är inte en hållbar utveckling. Chalmers bibliotek mediabudget har ökat med 100% på 14 år. Budgeten har ökat i samma takt som vi införskaffat fler elektroniska resurser och kostnadsutvecklingen ser oroväckande ut. Som det ser ut nu är vårt elektroniska bestånd att jämställa med ett banklån där vi har skenande rörlig ränta. När vi får pengar över så kan vi amortera på lånet genom att köpa back-files eller genom att köpa loss e-böcker (med beständig access, obegränsat antal användare och utan DRM).

Det är inte sannolikt att vi kommer kunna fortsätta köpa stora paket eller databaser om prisutvecklingen fortsätter på samma vis. Fortsätter prisutvecklingen att skena kommer vi att bli tvingade att säga upp databaser och paket och gå tillbaka till en modell där vi väljer ut enskilda tidskrifter. Detta kommer påverka den totala mängden information som är tillgänglig för Chalmers forskare och studenter. Men det kommer även påverka bibliotekets förvärvsarbete som idag är inriktat på att hantera nationella licenser och lokala paketavtal. Sett till denna utveckling är det inte troligt att vi går mot stora nationella avtal där alla har lika tillgång. Det kommer vi inte ha råd med. Istället kommer varje lärosäte att gå tillbaka till att arbeta med förvärv av enskilda resurser baserat på det enskilda bibliotekets användares behov och de samlingar som lärosätet strategiskt väljer att bygga upp.

Om jag blickar mot framtiden för Chalmers bibliotek så är det fem strategiska områden som står i fokus.

Vår relation till huvudman. Det är Chalmers som finansierar vår verksamhet. Vi måste leverera de tjänster som våra användare förväntar sig och överraska dem med de tjänster som de inte visste att de kunde få.

Våra lokaler måste anpassas efter våra användares behov. Biblioteket måste profileras som en öppen mötesplats – där människor finner studiero, varandra och får den hjälp de behöver oavsett om det är att hitta en artikel eller få hjälp med kopiatorn.

Vi måste finna en hållbar utveckling för vår media. Kostnaderna för att tillgängliggöra 159 miljoner informationsresurser kan inte fortsätta skena. Vi måste stärka vår lokala kompetens gällande avtalsförhandlingar och licenser.

Vi måste välja leverantörer som inte låser in oss i sina system utan som är en del av den öppenhet som är vårt ideal.

Vi måste aktivt söka samarbeten med andra aktörer som stärker vår kompetens och verksamhet. Vi kan inte räkna med att Kungliga Biblioteket kommer att lösa alla våra problem. Vi måste ta ansvar för vår egen situation och ödet i våra egna händer.

Daniel Forsman