I en ny B/I-uppsats ”Taggade bibliotek – en studie av adoptionen av RFID på svenska bibliotek” vill författarna, Marit Anteskog och Maria Nilsson, undersöka vilka faktorer som är mest betydelsefulla för folkbibliotekens beslut att komma igång med en så ny innovation som RFID-teknik.
Uppsatsen handlar alltså mer om i vilken mån biblioteken är förändrinsgbenägna när det gäller nya tekniska innovationer eller inte, än RFID i sig. Det handlar om förhållningssätt och förväntningar inför ett nytt format, snarare än tekniken.
Enligt författarna visar deras studie att de mest betydelsefulla faktorerna vid införabdet av RFID-teknik är:
- Tilltro till att tekniken leder till förbättrade förhållanden för personal och användare
- Att tekniken passar in i verksamheten
- Möjlighet att pröva tekniken innan beslut (
- Information om andra folkbiblioteks erfarenheter av RFID
- RFID-förvärv ges ekonomisk prioritet
- Tid och intresse att sätta sig in i RFID-tekniken
- Biblioteket ligger i en förhållandevis stor kommun (minst 25 000 invånare)
- Biblioteket har relativt många anställda (minst 10 stycken)
Uppsatsen är rekomenderad läsning fr a för de biblioteksanavsariga som står inför en planaering av införande av RFID. Det är också en intressant läsning för de som är intresserade av bibliotekpersonalens självbild – ska vi ligga i framkan i den tekniska utvecklingen eller ska vi vänta och se. Vilken strategi är mest framgångsrik?
