Nyttan med att ta med sig nöjet – från barndomens bibliotek till vuxenlivet
En ung kvinna, som vi kan kalla Lisa, liftar ibland med mig till Kalmar där hon läser vid Linnéuniversitetet. Häromdagen pratade vi i bilen om hur våra positiva barndomsminnen av bibliotek alltid påverkat hur vi ser på bibliotek, också idag. Hon som användare, jag som anställd inom biblioteksvärlden.
Seriösa barn- och skolbibliotek är god marknadsföring för folkbibliotek
När barn och unga får med sig goda biblioteksupplevelser så påverkar det hur de i vuxen ålder ser på bibliotek – och hur de använder det. Skulle vi på så sätt slippa lägga så mycket resurser och energi på att locka vuxna icke-biblioteksanvändare till våra bibliotek? Hur skulle det bli om vi ändrade lite på fokus för den marknadsföring och de ”moderna” metoder som många bibliotek nu anammar?
Hur skulle det bli om biblioteken valde att satsa sina marknadsföringsresurser på bra skolbibliotek och god biblioteksverksamhet för barn? Och unga!
Marknadsföring, teknik och metoder
Det är ingen nyhet att biblioteksbranschen i Sveriges avlånga land nu satsar för fullt på marknadsföring. (Äntligen! har nog både en och annan velat utropa). Bibliotekens personal lär sig också att använda nya kanaler till allmänheten – som olika sociala medier. Marknadsföring och kommunikation är oerhört viktiga och avgörande aktiviteter för alla bibliotek. Framförallt i dagens samtid, med multibrus och konkurrens om en medborgares tid. Syns inte biblioteken finns de inte (och då kan de, hu, läggas ner). Det gäller idag ännu mer än tidigare.
Det finns flera bra tekniska lösningar och verktyg som gör verksamheterna effektivare samt mer tillgängliga och mindre bundna till tid och plats. Man kan räkna upp Axiell Arena eller CS Library eller annat webbverktyg med integrerad bibliotekskatalog (helst med öppen källkod)(?), läsplattor, RFID och liknande.
Absolut att RFID är ett bra sätt att ge vana biblioteksanvändare större självständighet. Bibliotekarien blir mer tillgänglig för handledning och tid som man kan ge till de användare som behöver tid. Men denna teknikutveckling når bara dem som faktiskt fysiskt går till biblioteksbyggnaden. Och hur får vi nya användare att göra det? Tja, kanske hade varit lättast om de redan som små fått uppleva det stora med bibliotek.
Skönlitteraturens upprättelse, stödet till vuxnas lärande, arbetet för ökad digital delaktighet är andra viktiga sätt att slå på bibliotekens trummor.
Men. Alldeles för många av punkt(insats)erna ovan vänder sig till eller når kanske bara de i huvudsak redan frälsta och övertygade. Hur troligt är det att man add-ar biblioteket i Gladstad på Facebook om man inte använder sig av bibliotek redan sedan tidigare? Sedan barnsben till exempel? Hur många nya användare får biblioteken för att folket får betygsätta böcker och annan media i en interaktiv bibliotekskatalog?
Vikten av att synas och minnas på rätt sätt
Även om ”alla väl vet vad ett bibliotek är” så är det beslutsfattares, medias och allmänhetens egen uppfattning som är den tolkning gäller. Böcker, böter, barska bibliotekarier… jodå, det är nog några stycken som har den biblioteksbilden. Det kan vara marigt att ändra på.
Det är en stor risk att dagens bibliotekspositiva budskap som riktar sig till den vuxne skuggas och skyms om bilderna av barndomens och skoltidens bibliotek är trista, gråa, otrevliga. Då är det är svårt att förändra en negativ syn på bibliotek oavsett hur smarta, pedagogiska och glassiga kampanjerna än må göras. Alltså måste vi parallellt med dagens viktiga satsningar på marknadsföring också ha utrymme att investera i en annan form av metod när det gäller bästa bilden av det goda biblioteket…
Prioritera barn och unga
Kunskaperna finns, de goda metoderna också, engagemang hos personal likväl som tacksamma nätverk med de som arbetar med barn och unga. Det som behövs är ”bara” tydligt stöd, satsningar och ett strategiskt tänkande som ger utdelning med en gång – och i framtiden.
Med positiva bilder av barn- och skolbibliotek i barndomsbagaget blir kommuninvånarna på köpet inskolade i folkbibliotekens möjligheter även för vuxna.
Bibliotekspositiva barn blir bästa biblioteksambassadörer och effektiva medkommunikatörer som vuxna. Precis vad biblioteken behöver!
PS. Lisa, som jag nämnde i inledningen, hon sitter numera i kulturnämnden. Och kommunstyrelsen också. Så bra att hon hade bra barn- och skolbibliotek och utav det positiva biblioteksbilder.
Pia Malmberg-Kronvall (som arbetar med utvecklingsfrågor kring barn, unga, skola, digitala miljöer på Regionbiblioteket i Kalmar län)
