- ”Vilka områden är lämpliga för nationell samverkan och samordning?”
En nationell biblioteksplan för bibliotekens verksamhet som riktas till barn ska ingå i den nationella biblioteksplanen
Gemensam nationell bibliotekskatalog
Gemensam nationell webbplats för informationssökning
KB tar över Artikelsök från BTJ
Digitalisering av det tryckta/skrivna kulturarvet
Samordning av bibliografisk service
Utveckling av open source-lösningar för bibliotek (biblioteksdatasystem, integrerade bibliotekssystem etc)
Uppföljning av bibliotekslagen
Upphandlingar av databaser även för kommunbiblioteken
Åtkomst till universitetens databaser för evidensbaserad forskning på kommunal nivå, t ex yrkesspecifika databaser som berör vård, omsorg och skola
Nationell och internationell omvärldsbevakning och därmed en avancerad omvärldsanalys
Statistik och forskning
Infrastruktur för fjärrlån, avtal om medietransporter
Riksbarnbibliotekarie som ska driva nationell barnbiblioteksverksamhet, dvs ta initiativ till utveckling och satsningar inom barnbiblioteksverksamheten och genomför en nationell biblioteksplan för barn
Stöd för att överbrygga den digitala klyftan mellan medborgarna
Utvärdera lånecentraler och depåbibliotek
Är enig i många av punkterna!
Jag skrev ju den här listan för några veckor sedan, jag missade t ex skolbiblioteksspåret, dvs är det viktigt att påpeka att samordningsansvaret för bibliotek gäller forskning från förskola till universitet.
Det finns säkert mer som jag missat, men som jag hoppas andra har framfört.
Svensk Biblioteksförening, Sveriges Länsbibliotekarier, DIK och Författarförbundet har enats om följande uttalande som tangerar det du skriver om:
Svensk Biblioteksförening, DIK, Sveriges länsbibliotekarier och Sveriges författarförbund har gemensamt drivit frågan om en nationell bibliotekspolitik. Vi är därför positiva till det regeringsuppdrag som Kungliga biblioteket (KB) fått att ta fram en plan för sitt utökade uppdrag inom biblioteksområdet. Vi är också positiva till den process som Kungliga biblioteket startat.
Överordnat de operativa funktioner som en biblioteksmyndighet måste fullgöra finns för oss två avgörande förutsättningar som måste tas med i den kommande planen:
1. En nationell biblioteksmyndighet måste få ansvar för de processer som syftar till att ta fram, följa upp och utveckla nationella mål och strategier samt definitioner av bibliotekens huvudfunktioner. Det är detta som är grunden i en nationell bibliotekspolitik.
2. Rollen som nationell biblioteksmyndighet som samlande kraft för alla bibliotekstyper måste avgränsas tydligt från rollen som KB:s roll som nationalbibliotek. Denna avgränsning när det gäller KB:s båda roller bör tydliggöras såväl organisatoriskt som i medelstilldelning. I detta sammanhang vill vi understryka vikten av att det av kulturutredningen föreslagna Nationella rådet för biblioteksfrågor inrättas. Rådet bör få en tydlig uppgift som rådgivande instans till den del av myndigheten som får ansvar för dess nya samordnande funktion. Rådets roll och funktion bör vara formaliserad och ha en bred representation från olika biblioteksområden.
En viktig del i en nationell bibliotekspolitik är ett operativt nationellt biblioteksorgan. Här kan KB med ett nytt och bredare uppdrag fylla en mycket viktig funktion. När Kungliga biblioteket redovisar sin plan till regeringen ser vi det naturligt att man utöver de två förutsättningarna som vi redovisat ovan föreslår att man får ansvar för:
-Uppföljning och utvärdering av biblioteksverksamheten i landet
-Strategier för att stärka tillgången till bibliotekens tjänster, inte minst gäller det barn och ungdomar
-Samordning av insatser för en stärkt infrastruktur t ex i form av digitala tjänster och en nationell katalog
-Stimulering av biblioteksutveckling
-Kvalificerad omvärldsbevakning nationellt och internationellt
-Stimulering av utbildning, vidareutbildning och forskning inom sektorn
-Fördelning av de statliga utvecklingsmedel som finns avsatta för biblioteksverksamhet.