Kungl. Biblioteket och det nationella uppdraget 2

• ”biblioteken är drivande i förverkligandet av ett öppet kunskapssamhälle”

Metatrender som demografiska förändringar, oro på finansmarknaden, postmoderna förhållningssätt till kunskapsbyggnad påverkar strukturerna för kunskapssamhället.
I vilken mån biblioteken kan vara drivande i uppbyggnaden av det öppna kunskapssamhället beror på om det uppdraget är tydligt formulerat i uppdragsdokument eller inte – oavsett om det handlar om lokal, regional eller nationell nivå. Finns inte uppdraget så har biblioteken heller ingen legitimitet att vara drivande med kunskapsfrågor.

Det här aktualiserar frågan om behovet av en nationell biblioteksplan och uppföljningar av de lokala biblioteksplaner som redan finns.

Om biblioteken ska vara drivande i förverkligandet av ett öppet kunskapssamhälle måste ambitionerna sträcka sig längre än att vara stödprocess för lärande. Det kräver att biblioteken såväl har vilja, ambitioner och förutsättningar att ta på sig den rollen. Det kräver en analys av kompetensbehov i kunskapssamhället och därmed en analys av vilken kompetens som förväntas finnas på biblioteken – och i vilken mån dagens bibliotekspersonal besitter den samt huruvida framtidens bibliotekarier tillgängliggör sig den på B/I-utbildningarna.

Det faktum att KB tillhör utbildningsdepartementet borde innebära att frågan om tillhörigheten i kunskapssamhället snabbt kan komma på den politiska agendan. Samtidigt finns en risk att folkbibliotekens kulturuppdrag hamnar utanför fokus eftersom det får sin politiska näring på den nationella nivån från kulturrådets kulturkoffert och i förlängningen kulturdepartementet samt på den regionala och kommunala nivån från kulturpolitiska styrdokument.

Del 1

Del 3
Del 4
Del 5
Del 6
Del 7