Kungl. Biblioteket och det nationella uppdraget 1

Under våren har Kungl. Biblioteket genomfört ett antal dialogmöten ute i landet om sitt nya och utvidgade, nationella uppdrag. Det finns en nationell samrådsgrupp utsedd som ska ge input i processen. Den 16 april ska en plan, så konkret som möjligt, lämnas till regeringen.
I inbjudan till dialogmötena beskrevs den vision ansvariga tjänstemän har för det nya uppdraget:

• alla offentligt finansierade bibliotek arbetar tillsammans för användarens bästa,
• biblioteken är drivande i förverkligandet av ett öppet kunskapssamhälle,
• vi har ett starkt och engagerat nationellt råd för biblioteksfrågor och en bred och djup struktur för inflytande,
• vårt nationella råd identifierar områden för utveckling och en stark gemensam infrastruktur, samt att:
• regional och lokal nivå har ett betydande stöd av de nationella resurserna och arbetar kraftfullt med sitt lokala uppdrag i den egna organisationen.

Dialogmötena skulle ha fokus på följande frågor:

• Vilka områden är lämpliga för nationell samverkan och samordning?
• Hur kan KB utnyttja sin erfarenhet från samverkan inom universitetsvärlden?
• Vilka extra resurser och nya kompetenser behövs?
• Hur ska inflytandestrukturen se ut?

Tyvärr hade jag inte möjlighet att medverka vid någon av dialogmötena. Jag har fört fram mina uppfattningar på annat sätt.  Nu väljer jag att dela med mig av dem, för de som är intresserade. För att det ska bli lite blogganpassat till sin längd har jag delat upp mina tankar. Så håll tillgodo  med del 1 (kommentarer är välkomna) av totalt 7:

• ”alla offentligt finansierade bibliotek arbetar tillsammans för användarens bästa”

Ett mål för biblioteken måste vara att nå ut med sina tjänster till alla medborgare. Det är utmärkt med ett användarperspektiv, men det hade kanske varit ännu bättre om det kompletterats med ett medborgarperspektiv, alternativt invånarperspektiv. Ett medborgarperspektiv innefattar även dem som av olika skäl ställt sig utanför bibliotekets tjänster och som kan vara presumtiva användare. Å andra sidan finns ett utanförskap i medborgarperspektivet.

Användarperspektivet tar mer fasta på bibliotekets funktion. Användarperspektivet begränsar till de personer som redan funnit en anledning att utnyttja bibliotekets tjänster. Det utesluter således ett icke-användarperspektiv.

Om det är ett kunskapssamhälle som är målet, så måste biblioteken vara öppna för att det finns olika vägar att nå kunskap – med eller utan direkt inblandning av biblioteksservice. Däremot måste biblioteken vara beredda på, och lyhörda för, nya behov av service när de presumtiva användarna väl upptäckt biblioteken.

Ett perspektiv som utgår från användarna eller medborgarna skapar förutsättningar för flera strategiska beslut som följer därav; allt från nationell samkatalog till infrastruktur för fjärrlån och verklig samverkan mellan olika bibliotekstyper.

Det kan eventuellt behövas ytterligare en precisering av perspektivet på lokal och regional nivå.

För folkbibliotekens del finns det en fokusering på de målgrupper som omnämns i bibliotekslagen. Det handlar om grupper som inte alltid kan definieras som aktiva biblioteksanvändare; prioriteringen av några av dessa grupper sker snarare att de befinner sig i ett socialt utanförskap eller att de ska ges möjlighet att delta i samhällsutvecklingen.

För till exempel specialbibliotek och skolbibliotek med än mer avgränsade målgrupper kanske inte ett medborgarperspektiv känns lika relevant som användarperspektivet.

Här krävs att man går från ord till handling. Det är lätt att säga ”användarperspektiv” men svårare att genomföra, när en del bibliotek haft ett snävt biblioteksperspektiv på sin verksamhet och på sina kontakter med sina brukare.

Här behövs en värdegrundsdiskussion inom biblioteksfältet och en analys i vilken mån biblioteken verkligen arbetar a) tillsammans b) för användarnas bästa. Det behövs en diskussion som tar fasta bibliotekens roll i samhällsutvecklingen. Det behövs en samsyn på begrepp som ”läsning”, ”text” och, varför inte, ”bok”.

Och praktiskt – vad kan det innebära? Betyder det att jag som biblioteksanställd måste definiera om mitt uppdrag? Vem hjälper mig med det?

Under vintern 2009/10 har Länsbiblioteket i Örebro län och Länsbibliotek Västmanland i samverkan genomfört en turné till folkbiblioteken i biblioteksregionen. Syftet har varit att föra en diskussion med ansvariga tjänstemän om hur man ser på utvecklingsbehov och -möjligheter från det lokala perspektivet. Vi kan konstatera att skillnaden i kvalitet på utbud och tjänster är väldigt stor mellan de 22 kommunerna i de båda länen. Asymmetrin i serviceutbudet kan vara ett problem, om målet är att arbeta tillsammans för medborgarnas bästa. Kommun A erbjuder en tjänst som på grund av politiska beslut inte finns i kommun B, men som ändå efterfrågas av biblioteksanvändare i kommun B.

Läs fortsättningen

Del 2
Del 3
Del 4
Del 5
Del 6
Del 7