I fredags pratade jag web 2.0 och bibliotek 2.0 för personalen på kulturhuset Multeum i Strängnäs. Det är alltid lika kul att komm ut i verkligheten och pröva teorierna på de som arbetar praktiskt. Ser vi samma saker? Står jag och svamlar om något som inte är relevant? Bryr någon sig? Spelar det någon roll?
Mina anföranden är uppbyggda på ungefär samma sätt:
1) en bakgrundsbild utifrån samhällsförändringar genom tiderna
2) en demo av olika webbplatser som ska stödja mitt resonemang
3) en dialog kring värdegrunder, visioner, kompetenser och definitioner
Oftast hinner jag med 1, 2:an får jag ibland korta ner och hänvisa till självstudier, 3:an är oftast den delen som får stryka på foten.
I vilket fall mina ppt- finns på Slideshare för den som är intresserad. Jag bygger mina presentationer kring ungefär samma modell. Till träffen i Strängnäs la lag till ett par saker. Bl a en diskussion kring vad Museum 2.0 och Folkbildning 2.0 skulle kunna innebära. Vad Bibliotek 2.0 är finns en levande diskussion kring, men de andra då?
Nu finns en blogg för Museum 2.0 där man kan hitta lite spännande ingångar. Googlar man Folkbildning 2.0 hamnar man i liksom en informationsloop.
En annan diskussion som vi nosade på handlade om hur man kan beskriva dagens och framtidens bibliotek. Danska Biblioteksstyrelsens Jens Thorhauge använde begreppet “Det Nya Biblioteket” vid en konferens i höstas. Det nya i Det Nya Biblioteket handlar om biblioteket som redskap och aktör i en kommunikativ process som siktar in sig mot samhällsutveckling och aktiva medborgare. (Konferensen kommenterades av Henriette Zorn i BBL 8/2007) Fokus går från biblioteket som boklager till biblioteket som “förundringsrum” enligt Thorhauge.
Som jag ser det så handlar det om att biblioteket utifrån sina tidigare uppdrag (som garant för demokrati, som en viktig del i folkbildningen, som en plats för samhällets minne(n) och berättelser) får ett nytt uppdrag där man är mötesplatsen, arenan, torget för kommunikation – såvär IRL som virtuellt. Vilket betyder att man ska finnas på communities och digitalaplattformar. Lika väl som man självklart använder biblioteken som mötesplatser för dialoger och samtal. Förstå mig rätt: biblioteket ska inte finnas på MySpace, Facebook eller Second Life för att det är en häftig hype kring att vara där. Det ska finnas där därför att bibliotekets brukare också finns där. Biblioteket måste också anpassa sina tjänster till hur denna typ av samfälligheter fungerar. Det måste planera och dra slutsatser (som t ex Randersbiblioteken som lämnar Second Life, med slusatserna att “nej, det var nog inget för oss”).
Om Bibliotek 10 i Helsingfors och en del av den engelska Idea Stores-rörelsen på ett tydligare sätt omfattar detta Nya Bibliotek, så är t ex Multeum – medvetet eller omedvetet – på väg dit, tror jag. Det finns en del andra intressant exempel i landet på verksamheter som knackar på Det Nya Bibliotekets dörr – tillsammans kan vi förverkliga en vision!
4 kommentarer
Kommentarer RSS TrackBack Identifier URI
Kommentera
Tack för att du delar med dig att ditt material och tankar!
Oj, jag såg inte hur det där blev, när jag skriver syns inte texten i mitt fönster (fel webbläsare?). Jag ville säga tack för att du delar med dig
Tack för en intressant blogg! Jag håller med om att det saknas diskussion om “Museum 2.0″ i Sverige. Jag skriver precis C-uppsats kring ämnet (mer specifikt: museer som använder/inte använder webben för dialog med besökare) men hittar inte så mycket svenskt…biblioteken verkar ha kommit längre.
Museum 2.0: om man stannar vid tekniska lösaningar tycker jag att RAÄ Kulturmiljösök är ett kul exempel på 2.0-teknik när man korsbefruktar kataloginformation från de egna samligarna med Google Maps. http://www.kms.raa.se/cocoon/kulturmiljosok/enkel_sok.html Men delaktigheten från brukarna finns ju inte, men det finns en del kul wikis.