Tofflor som symbol för en identitetskonflikt
Birgitta Lagerqvist och Christina Larsson har skrivit en jätteintressant BHS-magisteruppsats om kläder som identitetskapare hos unga kvinnliga bibliotekrier. Författarna har speciellt intresserat sig för hur yngre kvinnliga bibliotekarier förhåller sig till sitt yrkesval och de stereotypier som finns i branschen.
Bemötande
Författarna pekar på det faktum att allmänhetens bilder av bibliotekarien påverkar synen på biblioteket, vilket i sin tur påverkar hur biblioteket används:
“Bibliotekarieyrket är ett serviceyrke och inom alla serviceyrken är kundbemötandet mycket viktigt. I bemötandet är det första intryck man ger avgörande för den fortsatta kontakten och den bild som kunden eller biblioteksbesökaren bär med sig. Att kläder och utseende ingår i detta först intryck är inte helt oväsentligt”
Paradoxer
I sin undersökning tangerar författarna ett par väldigt viktiga frågeställningar och paradoxer som berör folkbibliotekens roller i samtiden:
1) Biblioteken har en bild av sig själva som oumbärliga för rätten till fri information. Men allmänhetens bild av biblioteket är annan. Bibblan ett ställe där man i första hand kan låna böcker. Bibliotekarien ses som en passiv person. Bibliotekarierna däremot ser sig själva som professionella yrkesutövare som bygger upp bestånd och tillgängliggör information.
2) När biblioteksarbetet har blivit mer utåtriktat betyder det att bibliotekarien måste framträda mer. Biblioteket blir en scen där personalen måste ta emot och interagera med användarna. Det går inte längre att gömma sig i hyllorna eller bakom en disk.
3) Om biblioteket definieras som samhällets vardagsrum - hur ska man vara klädd för att arbeta där. Är det OK att traska runt i favorittröjan och kippande samdaler? Hur hemskt (som i hem-likt) får biblioteket vara?
Botemedel?
Författarna menar att om man vill skapa en annan image åt biblioteket och bibliotekarien, måste man även vara medveten om, och försöka övervinna, de negativa stereotyper som finns hos allmänheten. För att skapa en modern, positiv bild av bibliotekarien krävs att biblioteket marknadsförs på ett tidsenligt sätt.
Man citerar också internationell forskning som säger att det inte är bra att skriva om stereotypen. Genom att ständigt uppmärksamma stereotypen bevaras de negativa bilderna. Förändringen måste komma från bibliotekarierna själva, bl.a. genom att de inte bidrar till att förstärka och sprida de stereotypa bilderna.
Kläderna
Enligt undersökningen finns det finns en tillåtande attityd när det gäller kläder på bibliotek. De intervjuade bibliotekarierna säger att det är svårt att dra några gränser för vad som skulle vara direkt olämpligt. Alltför utmanande kläder tycker de flesta är mindre bra, alltför urringat eller alltför kort kjol inger inte det förtroende som de vill signalera. Dessutom är det opraktiskt, bibliotekarieyrket är delvis ett fysiskt arbete.
Alltför fritidsbetonad klädsel är dock inte rätt - speciellt inte tofflor!
“Det spelar ingen roll hur snyggt man klär sig för övrigt, tofflorna förstör allt. Tofflor kan symbolisera institution eller ses som alltför hemmaaktiga.”
De unga bibliotekarierna vill hellre efterstäva att inge förtroende och signalera kompetens. En alltför utmanande eller avklädd klädkod skulle ge ett felaktigt intryck av vad biblioteket kan ge för service. “Man kan inte inge det förtroende som en bibliotekarie troligen vill, om uppmärksamheten riktas mot en djup urringning eller en bar mage. Man ska helt enkelt inte rikta uppmärksamheten på bibliotekariens kropp, en av informanterna säger att bibliotekarien har en ”avsexualiserad image”. (Och menar nog att det är så det ska vara, men att det samtidigt är lite tråkigt.) Det är ett kvinnoyrke, och en kvinna som använder en klädkod där hon kan uppfattas som objekt, ger troligen inte rätt signaler i bibliotekssammanhang”Valet av klädsel speglar vilken syn man har på sitt uppdrag”
6 kommentarer
Kommentar RSS TrackBack Identifier URI
Kommentera
Äntligen!!! Tänk att några kom på den briljanta idén att skriva om det “onämnbara”, nämligen myskoftorna och birkentofflorna på bibliotekarierna runt om i vårt land!
intressant och roligt! men lite konstigt at författarna säger att en genusvinkeln skulle förstöra uppsatsen, “Men en diskussion med genus som fokus skulle inte
besvara de frågor vi är intresserade att lyfta fram.” och sedan diskutera kvinnors eventuellt utmanande kläder? Det finns ju en rätt tydlig genusaspekt av att det alltid är kvinnors klädsel som problematiseras och ifrågasätts, medan mäns klädsel passerar som egenskapslös. Eller?
Ja de manliga bibliotekarierna är väl inte heller så snitsigt klädda.Må så vara att det är ett kvinnodominerat yrke. Där härskar också tofflor och helylle medan det nog finns en annan typ av kvinnliga bibliotekarier som ses med högklackat klappra fram bland hyllorna.
Känner mig träffad. Har använt olika typer av sandaler sedan jag arbetade på sjukhusbibliotek för många år sen och tycker det är praktiskt och bekvämt. Men kanske inte alltid när man håller visningar och presentationer.
Äh! Jag kör med tofflor och koftor så det står härliga till! Det är ju detta jag strävat efter hela mitt liv sedan tiden på det dessvärre sedan länge hädangångna Rotebrobiblioteket.
[...] kampen mot tofflorna och för läderbyxorna måste börja på [...]